Aftonbladet – 4 maj 1852, sida 2

DANMARE. . Danmark har förlorat en af sina utmärktaste män, etatsrådet och professorn Joachim Fredrik Schouw, som afled i Köpenhamn den 28 April. Fadrelandet yttrar om den aflidne: Hvad han uträttat i naturvetenskapen, synnerligen som vextgeograf och meteorolog, har i utlandet gjort hans namn till det berömdaste bland danska lärdes näst efter Örsteds. Hvad han bidragit till att utbreda fäturkunskapen bland sitt eget folk och att häfda dess rätt och betydelse i skolan och lifvet, såväl genom ständiga meddelanden om vetenskapens framsteg som genom egna afhandlingar och föredrag, det är allmänt erkändt och skall icke snart glömmas. Men störst stär han, ätminstone för oss, genom sitt lifliga, outtröttliga, välsignelserika deltagande i värt offentliga lif från dess första början genom provinsständernas införande, till dess kroppslig svaghet nödgade honom att draga sig tillbaka. Det var, såsom alla veta, icke blott genom pressen, i en läng serie af veckooch tidskrifter, hvilka han fortsatte, ända till dess dödens mörker omtöcknade hans klara öga, som han sökte att leda den allmänna opinionen till erkännande af den medborgerliga frihetens värde och till det rätta begagnandet af de utvecklingsmedel, som voro för handen, att han med manlig oförskräckthet kämpade för yttranderättens bevarande och upprätthållandet af den undertryckta nationaliteten; men det varisynnerhet såsom president såväl för östiftens som för Jyllands tre första ständerförsamlingar, som han kom att utöfva ett utomordentligt gagneligt inflytande på den lugna gradvisa utvecklingen af vära förhållanden. Och då denna slutligen hade nätt sin vändpunkt, då det länge eftersträfvade mälet var vunnet, dä konungen fritt erbjöd sitt folk en författning, friare än något af vära grannfolk har den, — då var det, mer än någon annan enskild mans, Schouws förtjenst, att detta anbud blef tacksamt mottaget och begagnadt med klokhet och moderation; då stod. han, med sin sunda, oförderfvade naturlighet, sin lugna öfvertygelse och sin milda rättvisa i de kämpande meningärnes bränhing och lugnade passionerna, förlikte motsatserna och ledde. det derhän, att verket fulländades i enig samstämmighet. Det var hans sista statsborgerliga verk och att det var ett godt verk skall efterverlden sanna ännu villigare än samtiden. Men den utomordentliga ansträngning, som presidium i den. grundlagsstiftande riksförsamlingen kostade honom, förkortade äfven hans lif., Vid en konsert för ett välgörande ändamål, som konungen nyligen bivistade å hofteatern, mottogs han med en sådan entusiasm, att han slutligen helt rörd tog till orda och yttrade att man nästan visade honom för stor kärlek, emedan han icke kunnat göra någonting mer än efter bästa förmåga söka uppfylla sin pligt. Höiesteret har afsagt dom 1 processen mot förre generalguvernören. öfver Danmarks vestindiska besittningar, generalmajor Scholten. Den kongl. kommission, som var nedsatt för att ransaka och döma öfver hans förfarande vid negerupproret 1848, hade dömt honom till att hafva förbrutit sitt embete. Höiesteret frikände honom, men ålade honom ersättandet af rättegångskostnaderna. z Professorerna vid Kiels universitet, Samver och Lilieneron, som blifvit anställda af f. d. ståthållarskapet samt lektor Dolle hafva blifvit förbjudna att hålla föreläsningar. Prof. Pfaff, berömd såsom kemist, har aflidit. Anläggandet af den elektromagnetiska teleoraflinien Helsingör-Rendsborg har blifvit uppdraget åt kapten Lehmann. Konungen ärnar under sommaren besöka Holstein. Pleens slott sättes i ordning för att mottaga honom. ;Det KK: Nordiske Oldskriftscelskaby höll sitt vartalmöte den 24 April under presidium af eheimearkivarien Wegener, Sekreteraren framjade afskrifter af sagorna om Edvard den helige och Osvald; konung af Nortbumberland, tagna ur tvenne isländska skinnböcker, som förvaras i det kongl. bibliotheket i Stockholm, hvars bestyrelse lånat sällskapet dessa till begagnande på längre tid. Sekreteraren uppläste derefter en af prof. P. 4. Munch i Christiania till sällskapets annaler meddelad