Aftonbladet – 29 april 1852, sida 2

ASSRMA SS RA Ce Te URTVUEVA MRRAEMES APESEETA TABBRIR JESEBSER med mig och då helsotillständet ombord fortfar ati vara fullkomligt godt, erbjudit sig vara behjelplig pi bospitalet till att sköta de mänga särade, och dä detta tillbud med tacksamhet blifvit antaget, beor drade jag bemälde doktor att för detta ändamål flytts i land. — Den 9 på aftonen utgick frän styrelsen er not till alla utländska fartygs ehefer, uttryckande styrelsens tacksamhet för det lemnade biträdet till ord ningens vidmakthällande, samt med tillkännagifvande att lugnet inom samhället-ansägs vara sådant, att de från fartygen landsatte gpapper icke behöfdes i land! Med anledning deraf lät jag de från E. M:ts korvett landsatte marinsoldater och sjöfolk den 10 -på mori gonen embarkera. Den 18 dennes afseglade jag med E. M:ts korvett från Buenos Ayres och anlände hit den 20 samt ämoar att, om möjligt, den: 22 atsegla härifrån till Barbados. Hvarken frän doktor M. af Rosenschiöld eller om hans samlingar af naturalster har någon underrättelse försports. i Helsotillständet ombord är fortfarande godt,. 2:0 Rio de Janeiro den 13 sistl. Mars: Min sednaste rapport var daterad Montevideo der 21-Februari, hvarifrån jag med Eders Maj:ts korvett afseglade den 22 på morgonen. Stiltje -och -motiga vindar förhindrade mig att passera ön Lobos (yttersta punkten vid La Plata-flodens mynning) förrän den 24 Februari, och sedan jag vidare utkom i Atlantiska oceanen, hade jag, med undantag af ett dygn, oafbrutna ostliga och nordostliga vindar samt stark ström och hög sjö att kryssa emot. Vid korvettens afsegling från Montevideo var helsotillståndet ombord godt; men genast. efter afseglingen, och sedan jag utkom mit å oceanen, yppade. sig en elakartad dysenteri, hvilken mer eller mindre angrep nästan hvarje man åf-besättningen. Jag hoppades dock att, efter gynoande vindsförändring, få en hastig passage till Barbados, der nödiga -sjukprovisioner och bättre skötsel för de sjuka vore att erhälla, än som kunde ästadkommas ombord på ett till utrymmet så inskränkt fartyg, som korvetten Lagerbjelke; men de motiga vindarne fortforo utan förändring. Den 4 Mars dog en man, båtsman vid 1:a Södra Möre kompani, n:o 90 Ryström, och på sjuklistan voro då inalles 13 Iman. De sjukes antal tilltog nu dagligen, och då förrådet af för sjukdomen behöfliga medikamenter äfIven var konsumeradt, beslöt jag, på skeppsläkarens bestämda anhällan, att ingå i första möjliga hamn, för att förskaffa nödiga -medikamenter och förfriskningar. I följd deraf höll jag af för Rio de Janeiro den 8 d:s, och anlände hit den 10. Behöfliga medikamenter och provisioner blefvo geoast reqvirerade och ombord i dag emottagne, hvarföre jag tidigt i morgon ämnar afsegla till Barbados. I Rio de Janeiro är för närvarande temligen friskt, men på några af de vid dastageplatsen liggande handelsfartygen har gula febern yppat sig. I dag afled båtsmannen vid andra Gottlands kompani n:o 8; Cajuta, och för närvarande befinna sig ombord 2 man sjuke i dysenteri, samt 13 konvalescenter. På reqvisition af härvarande svenske och norske generalkonsul, har jag tillätit att sekund-löjtnant Cronstrand och kadetten friherre Hjerta blifvit från Eders Maj:ts korvett afpolleterade, föratt tjenstgöra, på .en här i hamnen liggande svensk skonert Experiment, Bil öfyrman båda dött. Farlvect skulle oo eSEpar och styrman båda dött. Fartyget skulle om ett par dagar segla härifrån. HU mee 9 RB me mg 2 UP I OMD IR 4 MI I -—-——Ph DM RK HM Mi MO 3 hr MM SA MM rr xx km I GO, MS NN — Det omtalas, att kaptenen vid kongl. flottan, officern af Hederslegionen, H. B. Lilliehöök, är de signerad, om icke redan nämnd, till ledamot i Förvaltningen af Sjöärenderna, efter hr kommendör Hjelm, — På förslag till förste landtmätaretjensten i Westerbottens län -har öfverdirektörsembetet vid landtmäteriet den 28 dennes uppfört: 1:o kommissionslandtmätaren i Örebro län, Törnqvist; 2:0 kommissionslandtmätaren i Westerbottens län, Löfroth, och 3:0 kommissionslandtmätaren i Westernorrlands län, Staaf. RA — Pedagogiska föreningens sammankomst i gär eftermiddag uti hr de la Croixs sal var temligen talrikt besökt. Föredrag höllos af hr lektor Rabe om de gamle Romares uppfostringsväsende .och af rektor Svedbom om de olika methoderna att lära barn läsa innantill. Hr Rabe utvecklade i sitt föredrag flera skäl till-Romarnes kraft och öfverlägsenhet framför andra folkslag, men trodde att den förnämsta grunden dertill mäste sökas i den omvärdnad de späda barnen njöto i föräldrahemmet och de sedliga lärdomar, som under deras uppväxande älder ständigt inpläntades hos dem. -De Romerska qvinnorna ammade sjelfva sina barn och lemnade dem pästan aldrig i tjenstfolkets händer. Först under kejsardömets sedoare period gick familjelifvets förslappning i bredd med det allmänna sedeförderfyet: Romarne fäste föga afseende vid några slags examina; om ynglingen geoom förständ; uppfattning och omdöme blott bevisat sig ega förmåga att uppträda på det politiska lifvets tummelplats, var ofta hans närmaste anhörigas gillande dertill nog. Hr Rabe nämnde äfven om Romarnes öfvervägande fallenhet för det nyttiga och att Julius Cesar, som först uppträdde med kraft och anda till konsters och vetenskapers skydd, jemte många af hans bättre efterföljare förgäfves sökte på Romarne vi öfverflytta Grekernes skönhetssinne, konstfulländning q, och fina smak, och slutade med det yttrande att vild, torde hafva mera att lära af de gamle, än mången tror. Hr Svedbom gjorde några sunda anmärkningar emot, det vanliga sättet att lära barn innanlåsning, ochq, framställde flera förslag, som blifvit gjorda till en reform härutinnan, Hr S. uttalade sig isynnerhet för en method, som under den sednaste tiden börjat anvy vändas i utlandet och som, efter hvad vi hört, äfven lärer begagnas vid den första undervisningen uti hr H Arctanders privata elementarskola. Denna method afser att vid den första undervisningen i statning begagna örat förr än ögat; man ger bokstäfverna namn (hvarvid :man läter barnen så mycket som möjligt uttrycka deras egentliga ljud utan :biljud), man: låter barnen stafva muntligt och bilda. ord, innan de ännu sett en bokstaf. Sedermera läter man dem få se ne huru det ljudet tecknas på taflan. och i boken, och ldr undervisningen i skrifning och läsning gå handi hand jp) med hvarandra. 80 — Vi anföra ur hr Westmarks Kritik öfver svenska -kyrkoförfattningen följande: Skälen mot ordensväsendet, efter vår uppfattning, äro: 1:0 att ordnar ej kunna utdelas rättvist, hvaraf9C mera ond blod uppkommer, än man förmodar: 2:oPå att ordnar väcka förargelse och förakt hos dem, somlen ehuru tillhörande herreklassen, likväl sakna allt hopp att kunna dermed blifva utmärkte, hvaraf, i sin mån, i bärflyter en viss afvoghet hos denna folkklass till och en med äfven mot samhällsinrätthingen; och 3:6 att ordsä aar utveckla mycken fåfänga och äregirighet, så att I mängen, för att kunna erhålla en ordensutmärkelse, eller, om han redan vunnit en sådan, för att uppnå en ännu högre ordensgrad, gerna nedläter sig tillin-i triger, eller antager ett lefnadssätt öfver tillgångarne) eller öfver den ståndpunkt inom samhället, hvartill sk hans yrke eller bildning hänvisar honom, hvilket alltså 7 ; måste rista djupa. ärr. och skrämor i en mängdper-) vs. soners både moralitet -och ekonomiska ställning. Or Ma densväsendet vid närvarande kulturförhållanden alltså, T. längt ifrån att befordra förnöjsamhet och laglydnad, att innebära en väckelse till ett ädlare sträfvande ; inom samhället, att med ett ord stärka samhäll;ban-. I den, befordrar tvertom åt ena hället missbelätenheten ., och orolighetssinnet, samt åt det andra anspråken, r fåfängan och karakterslösheten. Denna institution är ock i sjelfva verket godtyckets barn, och kan, i kraft 44 af sin natur, äfven med det allvarligaste bemödande ; af regenten, icke blifva nägonting annat. Huru farru tig. ärad E:elidensanmns sa ord ock. str nl hatt I