kegångssättning i höst få bestämdt ett medelpris å hvarje räntepersedel inom hvarje län samt derefter, genom medium af det sålunde för år 18352 erhållna markegångspris sammanlagdt med de nio föregående årens 1943—1851 förut fastställda, finna.det medelpris, hvilket blefve det årspris hvarefter räntorna skulle lösas. Och. sedan ett sådant medelpris vore bestämdt, blefve det ju helt enkelt att låt: såväl de kronan behållna räntorna som de indelta derefter utgå. Derigenom — och om än nuvarande indelningshafvare, som äro embetsoch tjenstemän, icke ville afstå sin op tionsrätt — hade man åtminstone den stores vinst att för alla allmänna verk och inrättningar, kyrkor och fromma stiftelser samt äfven alla innehafvare för framtiden af på lör anslagne räntor, uppsägningsrätten, hvilker nu:så mycket tynger de skattdragande, komme att försvinna, utan afbidan af den oviss: utgång, som förestår frågan om räntepersed: larnes förvandling till ett färre antal eller ensamt till penningar. Utan tvifvel nppkomm: ock, genom stadgandet af det utaf Konung och ständer sålunda beslutade tio-års-medelpris, såsom norm för persedelskattens beräkning i penningar, en både billigare och jemnare beskattning, än den som blir resultate af de nuvarande års-markegångsprisen, hvilke så betydligt fluktuera och innebära den i ögonen fallande orättvisa, att ju sämre skörder blifvit och ju knappare tillgången är på öf riga, deraf icke beroende, räntepersedlar, destc bögre skatt får räntegifvaren vidkännas. On deremot den här afhandlade reformen skull: fördröjas eller tilläfventyrs alldeles icke komma till stånd, så torde den af regeringen föreslagna persedelomsättningen snarare öka jordbrukarens bördor och göra dem ännu mer: tryckande än hittills, enär de hufvud-persedlar. bvartill man synes vilja förvandla det -store antalet mindre persedlar, merändels äro lång mera ombytliga i pris än de små-persedlar, mec markegångspriser som under 20-tal af år ärc oföränderliga, -hvilka genom den nya regleringen skulle utgå ur jordeböckerna. — H.M. Konungen har i dag hållit konselj. — Det vanliga ordenskapitlet hölls i gär, dervic följande utnämningar egde rum, nemligen: Till riddare af Nordstjerne-crden: Rikets ständers justitie-ombudsman, kammarråde S. L. Theorell; hofrättsrädet i Götha hofrätt A. Fi len; revisionssekreteraren J. A. OC. Quensel; lagman nen, häradshöfdingen i Sundbo domsaga i Örebro län O. P. Oxehufvud; professorn, andre öfverläkaren vic Seraphimer-ordens-lazarettet, doktor P. H. Malmsten t, f. polismästaren, assessorn W. Sträle; landssekre teraren i Jönköpings län, C. O. Brorström; brukspa tronen B. De Marå. Til ledamöter i det Andeliga ståndet af Nordstjerne-orden: Prosten i Bjellerup af Lunds-stift, doktor A. Kahl prosten i Eskilstuna, U. Lundgren; lektorn vid krigs akademien å Carlberg, doktor P. E. L. Thyselius. Till riddare af Wasa-orden. Professorn och sekreteraren vid musikaliska akade mien, E. Drake; -borgmästaren i Öregrund och Öst hammar, J. W. Gezelius; kapitenen, ordföranden Skaraborgs läns hushälls-sällskap, L. W. Kylberg; t f! fältläkaren, regements-läkaren vid Jönköpings re gemente, doktor C. P. U. Nordstedt; konsuln, hand landen i Carlskrona, C. W. Palander; förste landt mätaren i Örebro län, N. F. W. Lagerholm; tull förvaltaren vid Stockholms sjö-tullkammare, L. Ahl Isell; kronofogden i Håbo fögderi af Upsala län, Groth bandlanden i Wisby, E. J. Grubb; fabriksidkaren Marks härad af Elfsborgs län Sven Eriksson. Tillv ledamot i Andeliga ståndet af Wasa-orden. V. kontraktsprosten, kyrkoherden i Härslöf af Lund stift, J; W Tullberg. —— oo