3 J tung för en, taga tvenne den på en stäng och bära Iden emellan sig. e. Chineserna antaga endast långsamt den amerikånska klidedrägten. De öfvergifva först sina grofra skor, för att ersätta dem med stöflor, ofta mycket för stora; men de tycka om stora stöflor och underkasta sig sällan att taga sådana som passa ordentligt, I händelse de för sammz pris kunna förskaffa sig större. De hafva i allmänhet små fötter. Om någon räkar att få för små stöflor, så kan han vara säker att å chineserna finna villiga afnämare mot en lämplig 1äbatt i priset. ; Sedan de ombytt skodon, så kommer ordningen till hufvudbonaden. Den svarta yllekalotten och den stora, parasollformade vätbatten, tang som Carl den stores krona, få lemna rum för den Californiska hatten med nedvikta brätten. Längre går sällan chineseb; knappt en bland femtio antager fullständigt den anie rikanska kostymen; de flesta fortfara att genom en straxt nedom knäet räckande kjortel tramsticka sina magra ben, omsnörda med flanell eller nankin. Då chineserna användas säsom kockar eller tjenare, finna de det lämpligt att antaga ett amerikanskt namn; eljest göra de sig icke denna möda. En kock, som hade nägot besynnerligt chinesiskt namn, utbytte det. mot Thomas Tuceh säsom dess engelska motsvarighet. Ett bref i en San Francisco-tidning, är . nyligen offentliggjordt, för att rekommendera ett fartyg med hvilket dess författare hade anländt, var undertecknadt: San-Man, Chung-Yee, PewChung, -Lee-Chin och Long-Fun. Man ser allt flör och fler chinesiska namn pä skyltarne vid städens gator. Bland annat ser man ett tvätt-etablissement hället af Pow-Cheang; magasin för chihesiska artiklar af Ton-Woo; Wang-Shings magasin för chinesiska sidentyger o. s. V. : . Ett bland deras hufvudnederlagsställen är vid ändan af Clay-Street, der de uppföra ett ganska vatkert magasin. Skyltarne äro på chinesiska, men bokstäfterna ordnade horisontelt, och icke i vertikala kolumner enligt deras bruk. JEtablissementet är i likhet med de flesta dylika i andra qvarter, öfverfyldt af kistor, paketer och varor af alla slag. De chiaesiska varorna qvarstänna för det mesta i deras hä gasiner i afvaktan på kunderna; dock bruka de stundom att genom småhardlande kolportera sina artiklar från hus till hus. De förstä lika väl som amerikanarne fördelen af att afyttra till billiga priser, ödh äro dessutom mycket hushällsaktiga. Säsom prof på deras handelsindustri visar man teblad, tillverkade af förtorkadt träd. Det säges äfven att de förstå att vid tvättningsoch strykningsoperationer förvandla lärftsskjortor till förträffliga kalikotskjortor. Och kunder hafva de; de förstå väl konsten att loeka sädana och att gissa till alla deras behof; men skatteuppbördsmannen förklarar, att detär honom omöjligt att gö! dem begripligt ändamälet med sitt besök. s De äro högst måttliga, och Get är mycket sällsynt att möta en chines, som är drucken eller för oväsende på gatorna. De roa sig hos hvarandra, musicera och dansa. De tycka om cigarrer och hafva gjort nog framsteg i den amerikanska civilisationen för att tillåta sig att röka på gatorna. löd Jag inträdde, säger en korrespondent, en söndagsmorgon i deras etablissement vid Clay-Street,och jag fann omkring etttjog chineser sittande på lädornaa och helt lugnt sysselsatta att sy skinnpungar till förvarande af guldsand. De voro pätagligen föga erfarna i denna handtering. En enda bland dem hade en fingerborg, hvilket instrument hos de öfriga ersattes af en omkring fingret lindad trasa. Jag visade en af dem huru han borde bete sig, då en annan uppsteg för att visa mig sitt arbete, hvilket verkligen icke var illa gjordt, Han syntes mycket stolt öfver mitt bifall. Sin strykning verkställa de medelst en kastrull med flat botten, fylld af varma kol, hvilken de föra fram och tillbaka öfver linnet medan de hälla den i skaftet, ungefär på samma sätt som man behandlar en sängvärmare. En af dem omströk ett föremål, som syntes honom för torrt; han tog munnen full af vatten och utsprutade det i form af ett fint dugg öfver plagget med en utomordentlig skicklighet. — Det vore önskligt att chineserna, en gäng bosatta i Californien, äfven -medtogo sina qvinnor. Olyckligtvis förbjuder den chinesiska lagen qvinnornas emigration, och auktoriteterna vaka ständigt öfver efterlefnaden at detta förbud. , Deraf uppkommer i China ett öfverflöd af detta köh, hvilket leder till barnamord. Emellertid, då man tar i betraktande de olika elementer, som bilda den heterogena befolkningen: å denna guldregion — fransmän, irländare, skottar, engelsmän, amerikaner, spanjorer, mexikaner, sandwichsöboer, indianer, chineser och ännu mänga andra,.så kan man icke undgä att tänka, det vigtiga historiska tilldragelser skola föranledas genom denna hastiga kolonisation af Stilla Hafvets kust, genom öppnandet af nya afsättningsorter för handeln och genom nga sociala förbindelser och förhällanden. Den första hälften af nittonde seklet är uppfylld af de märkvärdigaste upptäckter i konster och vetenskaper; den 2adra hälften, hvari vi inträda, skall äfven hafva sina. Hvem kan säga hurudant verldens utseende är är 1900? China, Japan, Indien, Oceanens öar skala icke mer befinna sig i det tillständ, hvari de för nirvarande äro. Stora revolutioner förberedas, och den chinesiska emigrationen till Californien är endast en länk i kedjan. . För öfrigt, ju större utsträckning arbetet vinner å detta land, desto större öfverflöd af guld upptäcker mån: man skattar värdet af det endast under loppet af förlidet är samlade guldet till hundra millioner dolläts (40U millioner rår rgs). Rysslands grufvor, som frambragt 75 millioner rdr rgs om året, hafva hittills snsetts vara de mest gifvande; men Californien lemrar redan flera gånger så mycket. Medelst vattenverk, pyligen använda till qvartsens bokning, har man vunnit de mest oväntade restitater: ett af dessa vattenverk säges gifva en nettovinst af hundra dollars i timman. -Man beräknar att Californiens guldtillgångar ej skola hinna uttömmas på tusen är. s Då guld i China hvarken användes såsom gängbart mynt eller till erläggande af skatter och ätuilafgifter, kan det icke exporteras dit, utan med en gif-. ven förlust. Å en annan sida, denna samma mete, som i Californien icke gäller mer än 16 dollars tinset, gäller i Newyork 18; det är derföre tillräckligt att sända det frän ena sidan af den amerikanska kontinenten till den andra, för att realisera en betydlig vinst. Sedan vissa arrangementer, som äro under utförande, blifvit fulländade, skall: passagen från Atlåntiska oceanens till Stilla hafvets hanintar icke upptaga mer än 20 dagar, nemligen från NöWyork till Chagres, 7 dagaf? från Chagres till Panamå, öfver näset, 3 dagar; frän Panama till San Fransisco 10 dagar. Handelsfartyg hafva behöft 90 till 100 dagar för att göra resan kring Cap Horn, Mån tillstyrker i detta afseende de sjöfarande att hälla sig så längt aflägsnade från udden som möjligt.för att undvika inflytandet af stormarne och landtvindarne samt begagna sig af sydostoch sydvest-passadvindarne. Det händer på detta sätt stundom att öfverfarten frän Cap till San Francisco sker på kortare tid än farten från Panama till San Francisco. ? Oberäknadt sin guldafkastning. är Californien mörk värdigt äfven för nägra andra naturfenomener. -Man har på ätskilliga ställen af kusten funnit en mängd sällsamma petrifikater; och det finnes i sjeltva San Francisco-viken förstenade träd, vid hvilka man under-ebben fastgör bätarne. Allt detta häntyder på ett vulkaniskt ursprung, och denna samma kraft är ännu verksam i de varma källörna i Plutodalen. Dessx källor hafva nyligen blifvit undersökte af professor Shepherd, som berättar, att sedan han, på en sträcka af trettio mil genomförskat Napodalen, anlände han till en grupp af tjugo källor, hvilkas temperatur varierade mellan 93 och 169 gr. F. (30? å 769 Cels.), ehuru de alla befunnosinom