FE NR ge ej medför annat vetande än det om många goda och sköna hem på jorden, så vore det en ej ringa vinst af långa vandringar. Sedan jag sist skref har jag åter gästat några dagar i ett godt och trefligt engelskt hem, neml, mr och mrs William Howitts vid Regent-park i London, och smakat der familjelifvets behag. Deras. äldsta dotter, den älskvärda Annie, är förlofvad med en ung man Edvard Bateman, artist liksom hon. De inreda sitt hem och pryda det med artistiskt sinne — ett litet skönhetens hem, dit intet fult får komma in. Äfven kökskärlen skola ha vackra former och färger, och ett par vackra exemplar derpå stå redan i Annies rum. Hvad i verlden är täckare än ett ungt par, som sålunda inreder sitt bo! Mrs Howitt är den älskvärdaste Yr a Jag tycker mycket om henne. Bland de förmåner för hvilka jag tackar henne är den personliga bekantskapen med den utmärkte och interessante Svedenborgske tänkaren J. G. Wilkinson, . Hans sednaste arbete: non the human bodyo hade hunnit mig att lifligt önska denna bekantskap. Det är ett verk fullt af stora och upplifvande tankar. . Min unga vän Joseph Kay var jag glad att få återse i London ännu före min afresa. Han har varit mig en broderlig följeslagare på mången färd i den stora staden, och för mången upplysning har jag honom att tacka. a hade också en gång en ung broder, god och varmbhjertad, växande i lif och tanke, som han! —— Ack — ej mera! Ofta när staren om våren kommer till våra nordliga bygder har jag sett honom sitta i toppen af träd helsande med sin sång solens uppgång öfver den morgontystå nejden. Och i denna stund, då jag sitter likasom fågel på qvist, färdig till flygt för att uppsöka mitt bo, känner jag mig till mods såsom