Aftonbladet – 27 april 1852, sida 2

på de stora mensklighetens ider som de tjena, ej blott med snille utan ock med praktiskt förnuft. Författare af de mest skiljda politiska och kyrkliga partier måste här förena sig att föra ordet för något menskligt rätt och godt, med toppen i himmelen men med roten i jorden, eller förkastas deras verk af den allmänna. andan; — alla. måste de tjena den högre mensklighetens sak, Så, för att här blott tala om den sköna litteraturens odlare — den aristokratiske Bulwer, oaktadt sin hemliga förkärlek för det blott starka, så den demokratiske, varmhjertade Dickens, så Thackeray, den bittre gisslaren af mycket stort och smått, men ej af det ringaste godt, så Charles Kingsley, hvars varma sympatier för den lidande menskligheten skulle göra honom obillig mot den njutande, om ei det lif som inspirerar honom äfven hejdade honom; så den utom alla partier stående men på alla inverkande trädgårdsmästaresonen Thomas Carlyle, ropande dundrande lik en Johannes i öknen: omvänder eder j skrymtarel och döpande alla, som till honom komma, i sanningens renande flod; — en renande men icke pånyfödande makt; — vanmäktig just i detta. Så äfven, inom den vackra gruppen af Englands utmärkta, af hela den. odlade verlden kända skriftställarinnor, Harriet Martineau, Mary Howitt, mrs Marsh, mrs S. C. Hall med flera nu lefvande skriftställarinnor och de yngsta bland de namnkunniga: mrs Gaskill, författarinna af Mary Barton), och miss Bronte, författarinna till den tjusande romanen Jane Eyre, äro de alla förenade i arbetet för lifvets sedliga upphöjelse, ehuru ofta tydligen från olika kyrkliga och politiska synpunkter: I den ) En öfversättning af ett annat utaf mrs Gaskills arbeten, Moorland Cottage, är öfversatt, för att emot sommaren upptagas i Aftonbladets följetongsafdelning.