Aftonbladet – 26 april 1852, sida 3

—26; varmt och regn. . — Om CuHinaA skrifves i en tysk tidning: Den chinesiska regeringen har genom ett dekretl: af den 31 Januari beviljat den österrikiska konsular-: 1genten i Canton, hr William Pustan, exequatur säsom konsul för den fria riksstaden Bremen. Hr Pu-l stan hade förut skriftligen vändt sig till den nordamerikanska konsuln i Canton, hr Forbes (hvilken ifven är konsul för Frankrike, Sverge och Norge) med begäran att blifva presenterad för den stora miaistern (Seu) och guvernören (Yih), hvilka likväl hade afslagit den bremiska konsulns begäran med den annärkning: att de icke egde stor insigt i Vesterns geografi och under sysselsättning med mänga andra göromäl icke ville inläta sig i brefvexling med en stat, om hvilken de visste litet eller intet. De chinesiska statsmännen synas emellertid sedermera hafva ändrat äsigt och omsider beqvämat sig sill att utfärda exequatur och inläta sig på en affär, som möjligen kunde tillskynda de toma chinesiska kassorna nägra fyrkar ur de bremiska köpmännens fickor. Skada blott att tyska flottan nu är upplöst och att man sälunda icke genom den kan bibringa let Himmelska Rikets maktinnehafvare nägra begrepp om Tysklands geografi. Ifrägavarande skrifvelse till hr Forbes, konsul för Suy-nan (Sverge) och No-van (Norge), låter så här: Den 20 i (1 månaden erhöllo vi eder skrifvelse, åtföljd af ett bref från Poo-sze-tow (Pustan) af Pih min-(Bremer-)nationen, af hvars innehåll vi tagit kännedom. Vi finna icke att någon korrespondens ,hittills egt rum emellan China och Pih-min. Dä P00-sze-tow är bestämd att intaga platsen såsom korsul för denna nation, så må denna nation dervid förfara såsom den bäst synes, men för oss —L den stora ministern och guvernören — skulle det sicke passa sig att akta derpä. Vi sända derförel Po00-sze-tow det bref tillbaka, hvilket konsuln genast kan tillställa honom. — .KONSTANTINOPELS BIBLIOTEKER. Enligt Ubicinis bref har Konstantinopel 40 offentliga bibliotheker, utom de i moskeerna. Seraljens har öfver 15,000 band och många icke klassifierade handskrifter. I Mubammedije finnas mer än 9000 handskrifter och 1500 tryckta böcker; vid heliga Sophia äro anställda ätta bibliotekarier för dess 1527 verk; Sulemajie har. 2000 turkiska, arabiska och persiska handskrifter; Nuri-Osmanije sex bibliotekarier och 8000 handskrifter, hvaribland en turkisk öfversättning af Cassinisastronomiska tabeller, en arabisk öfversättding af pentatevken, psalmerna och evangelierna, tvenne afskrifter af Koran, hvaraf den ena tillskrifves Ali, profetens svärson, den andra Osman I, rikets grundläggare; Abdul Hamid I:s har sex bibliotekarier och 1604 böcker och handskrifter; storvesiren Raghid-Paschas; störvesiren Kupruli-Ahmed-Paschas, hvilket bevarar ett stort antal latinska handskrifter. — MÖNSTERVERKSTÄDERNA I BELGIEN. De af preussiska sändebudet; grefve v. Seckendorf, till berlinska centralföreningen för arbetande klasserhas väl öfversända meddelanden, angående de af belgiska regeringen under de tre sista ären i Flandern och Hennegau införda mönsterverkstäder, äro af den störste betydelse. Belgiska regeringen har nemligen nästan med ett slag inrättat öfver åttio sådana verkstäder, för att mota den i detsa nejder med hast stigande pauperismen. Denna befolkning, som tunnit sin enda och hufvudsakliga utkomst i lin-spänad och väfnad, led af den kris, som i medlet af förra decenniet träffade linne-industrien. Nu blef uppgiften, att allmäni draga de arbetande händerna frän linne-industrien, på det i framtiden icke ett helt landskaps öde skulle bero af en enda näriogsgrens kris. Dessa mönsterverkstäder ha redan haft betydande följder. Nya industrigrenär ha blifvit henimäsfadda bredvid linneberedningen, nemligen väfnader af ul!, bomull och blandade tyger. Man har äfven börjat med sidenmanufakturer. Alla dessa anstalter ba kostat stater obetydligt. Många bestä redan utan dess understöd, andra åtovjuta blott ringa anslag, och om få är torde äfven dessa upphöra, ja det är utsigt, att regeringen fullt äterfär sitt kapital: — MEDEL ATT BEVARA TRÄ MOT FÖRRUTTNELSE. För att skydda trä mot förruttnelse, användes med stor fördel den genom destillation af stenkolstjära erhållna olja Denna bestär egentligen af flere bituminösa oljor, med hvilka en viss mängd kreosot är förenad. Kreosoten besitter, såsom bekant, egenskapen att hindra förruttnelse, och de bituminösa oljorna intränga i trädets kapillärkärl, samt förekomma derigenom all möjlig inverkan af luft och vatten; och som dessa oljor äro oföränderliga i luften och oupplösliga i vatten, så är det ifrågavarande skyddsmedlet användbart för alla möjliga fall. I England har man begagnat sig deraf för konserverande af underlagren (Sleepers) på åtskilliga jernbanor, och har funnit dessa efter 10 till 12 ärs förlopp (d. v.s. så länge som försöken varat) fullkomligt oskadade. — Enligt ett annat försök öfverj varaktigheten a! träverket i en melonbänk, befanns det opreparerade träet alltid redan efter första året skadadt och mäste inom få är ersättas af nytt, under det att de: med kreosot genomdränkta ämne efter 12 är befanns fullkomligt likadant, som när det först ditlades: — Kreosoten skyddar för öfrigt icke blott mot förruttnelse, utan äfven mot den s. k.. skeppsmasken, och blir. derigenom af nytta vid skeppsbyggeri, förpåäl ningar m. m. I hamnen vid Lowestoft har man sedan 4 är tillbaka anställt intressanta försök i dette hänseende, af hvilka det visat sig, att hvarenda en af de i vattuet nedsatta opreparerade pälarna varit starkt angripna af nyssnämnda skadedjur, under dei de med kreosot indränkta pälarna varit fullkomligt oskadade. — För indränkningen med kreosot är de nödvändigt att träet är väl torkadt. Detta kan ske genom att låta förbränningsprodukterna vid brännandet: af stenkol under tjenliga förhällanden stryka öf-l4: ver träet, hvarvid detta tillika till en viss grad insuper olja och kreosot; sedermera neddoppas träet i het kreosot i öppet kärl : På annat sätt kan mar hafva träet uti täppt kärl och medelst en tryckpumr impregnera det med kreosot. — I sydliga delen af Slesvig skall en riktig utvandringsfeber gripa omkring bland landtfolket. Bref som anländt från emigrerade som bosatt sig i Jowa och Wisconsin, ba härtill varit uppmuntrande och som riklig tillgång på pengar för närvarande finnes hos folket i Slesvig, kunna de utvandrande med lätthet realisera sin egendom i hemlandet till höga priser. : — CENTRAL-AMERIKA. Central-amerikas stater ir titeln pä en ganska märklig liten skrift, som på 200 sidor meddelar resultaterna al den genom forskningar i Central-amerikas geografi och statistik fördelaktigt bekante engelska sjöofficeraren J. Baileys undersökningar. Under mer än 20 är har Bailey ber tökt Guatemala, San Salvador, Honduras, Nicaragus och Costa Rica, och utgifvit sina med samvetsgranr sorgfällighet nedskrifna anmärkningar för att ädagalägga att ur Central.amerikas serskilda distrikter kar genom omsorgsfull affärsspekulation hemtas en verk ligen storartad oberäknelig Vinsf, så vida man blott med nödig omsorg bringar i användning nägra andre ände nu begagnade arbetsmetoderna,. Frovärdigheten af de talrika af Bailey anförda fakta äro full komligt bekräftade bland ancat genom Fröbels bref och den bekante turisten Duulops skildringar. — STATISTISKA NOTISER FRÅN TURKIET: Ubicinis bref öfver Turkiet, Paris 1851, lemna om turkiska rikets närvarande tillständ följande underrättelser. Efter officiela beräkningen 1844 upptar samtliga befolkningen ända till 33,350,000. Den gär dock blott ill 26,550,000, om man afräknar de endast tribuära provinserna, Hufvodstaden har 674,000 ständi3a innevänare, 310,580 manliga och 363,420 qvinlisa. Med armåen och främlingar uppgår personalen ill 797,000. :