Aftonbladet – 26 april 1852, sida 1

STOCKHOLM, den 26 April. Då erfarenheten visat, att centralisationssystemet, såsom t. ex. i Frankrike, är hinderligt för den borgerliga friheten samt. deremot är det säkraste redskap för despotismen, följer deraf äfven att den, som älskar sitt lands frihet, måste arbeta för uppkomsten af sjelfständiga kommunala stiftelser och på samma ång emot centralisationssystemets utbredning. Men ingen ting bidrager starkare till denna Itbredning än då de nya kommunala -inrättala g genom emottägandet af statsanslag sjelfva göra sin verksämhet beroende af centralstyrelsens välbehag. I stället att befordral det borgerliga lifvets sjelfständighet, förvandlås de härigenom till nya kugghjul i statens stora centralisationsverk, och den som bestämmer dettas gång, kan då äfven kommendera de deraf beroende kommunala inrättningarne. I följd af denna åsigt ha vi för någon tid sedan (i Aftonbladet N:o 59), yttrat att hushållningssällskaperna; som äfven i sitt nuvarande mindre utbildade skick äro bland våra bästa kommunala stiftelser, borde undvika att till hjelp för sin verksamhet begära statsanslag, utan söka att bereda sig tillgångar genom införandet af några kommunalafgifter; och skulle detta med nuvarande organisation icke kunna -genomföras, borde nämnde sällskaper göra sina ansökningar om statsanslag på det-sätt, att. de: begärde att vissa procent af någon från deras eget territorium utgående allmän bevillning, t: ex. af bränvinsskatten skulle ställas till hushållssällskapernas disposition. : Härigenom -vunnesett dubbe:t ändamål. Då hushållssällskaperna fingo sina anslag iafgifter från sina egna orter, Kommo anslagen ganska nära naturen af verkliga kommunalinkomster, och dessutom skulle, om man anlitade bränvinsskatten, hushållssöllskapernas intresse att öka sina inkomster verka :dertill, att denna skatt kunde med mera noggrannhet och stränghet indrifvas. Om fortgången af det från Elfsborgs läns norra hushållningssällskap utgångna förslaget, att hushålissällskaperna-skulle begära statsanslag, ha vi sedermera icke emottagit några underrättelser; men af uppsatser som blifvit osstillsände samt af yttranden i en laändsortstidning ha vi funnit, att åtskilliga anse Vår distinktion mellan Kömmunala inkomster och statsintrader för hårklyfveri,. samt hysa icke någon betänklighet vid att för hushållssöllskapernas bästa såsom för allt annat begära anslag från statskassan, helst det skulle vara att förmoda att understöd ej erhållas, om de icke från sistnämnde håll bekommas. Äfven säger man, ätt ju mera ifrågavarande sällskaper omhuldas af statsmakterna, regeringen och Irepresentationen, desto bättre skola sällskaperna blomstra. Dessa anmärkningar bidraga i sin mån att bekräfta den utomordentliga benägenhet för Icentralisation, som synes framdrifva svenska nationen mot en för dess frihet farlig framtid. IMan ropar oupphörligt på staten: staten skall tombesörja och bekosta alla våra inrättningar; allmogen skulle gerna se att staten ville öfvertaga underhållet afsocknarnes undervisningsanstalter, . omkostnaderna : för tingshusbyggnader, häradsfängelser, vägunderhållet m.m. liksom det icke i alla fall blefve de skatt. dragande som finge bestå älltsammans och til Ipå köpet en ny här af tjönstemån, i fall staten direkte skulle öfvertaga alla dessa angelägenheter. Hvad är det väl som gör att-en viss. grac af medborgerlig anda och sjelfständighet finnes inom städerna, om icke deras kommunale inrättningar. De aflöna sjelfva sina tjenstemän och bekosta af egna medel sina utgifter