Aftonbladet – 23 april 1852, sida 3

anstalt till närheten af Westeräs. j we I BLANDADE AMNEN, I hr -Ekendahls Tidskrift för folkskolelärare läses följande: Jag vet en folkskollärare som är lifvad af den öfvertygelsen att folkskolan bör verka ej blott för folkets sedliga, utan äfven för dess ekonomiska förbättring. Han har genom eget arbete, på de stunder då ledighet från skolan gifvits, omskapat den plats, som omgifver skolhuset, från en med stenar, enbuskar och björnmässe täckt tvärbrant till trädgärd, terasser, och ;blomsterrabatter; .han har utan bjelp af församlingen eller barnen, genom fyllning al väggrusgropar, stenbrytning och odling af mark, som dertill ansägs otjenlig, ökat skolåns lönejord med 9!, käppland, sä7att boställets dugliga, nu kartlagda jord gör 647; kappland. 5 tunnland sandmylla arrendera han för 50 rdr. rgs och all jorden begagnas i sam: bruk. -A detta lilla experiment-1fält i smätt har han infört blandadt koppeloch vexelbruk med drillkultur och foderväxtodling. Utom den pekuniära vinsten — som i fjol, sedan arrende, brukningskostnad, gräsfrö och utsäde afdragits, uppgick till 356 rdr 39 sk. rgs — har han haft den rena glädjen att höra folket intressera sig för saken. De unga vilja hafva bara en rosplanta, en enda liten blott; eller litet frö, var sä god!, Och bondgubbarne de runka pä hufvudet, och tycka det underliga med de kälrotsårillarne; som ä svag jordmån lemna 4 tunnor rötter per käpp: land. Hvad tänker tit. om detta sätt att öka lönen? vinna allmogen för skolan och gendrifvfå dem, som pästä, att kunskåper och häg för kroppsarbete ärd oförenliga.v oo Följderna af Hassenpflugs regeringssystem. visa sig tydligast i den tilltagande utvandrin: gen från Hessen. Enligt embetsberättelser från Karls: hafen belöper sig antalet af de utvandrade frän Hessen och Fulda, som genom ängbåt gå till Bremen; för sistl. Mars till 8000 personer. Schwäbische Meri kur anser att nära 20,000 komma att i är utvandrd från Kurhessen. Visserligen är näringslöshet och stockning i de hufvudsakliga förvärfskällorna en af de väsendtliga orsakerna; men äfven detta härflyter till en del från de politiska förhållandena. Ur Fulda ha mäpga. dragit bort, som kunnat försälja sin jord; och lemnat sina hus tomma. Statsprokuratorn Mor: chutt trän Fulda var nyligen i Kassel för att begärd militärbevakniog i de till. största delen öfvergifnd bergslagen. H — Brunt ocH GRÖNT THE. Ehuru det ofts blifvit påstädt, att dessa bäda thesorter beredas al olika växter (ikea bohea och thea viridis), så antaget numera likväl allmänt, att de båda kunha. bereda och verkligen beredas af samma slags blad afsamm planta. Man känner nu omsider det olika beredning sättet, som härvid användes. Det förhåller sig me thebladen säsom med en mängd andra växtblad, at! de, sammanpackade och under inflytandet af en omi gifvande fuktig luft, räka i en jäsningsprocess, under hvilken de upphetta sig och gifva ängor ifrån sig) Torkas de sedermera, så förlora de helt och hället den gröna färgen, och blifva i stället rödbruna ellej svartbruna af ett bildadt extraktivämne, som är olöst ligt-i vatten. : Detta sednare igenfinner man äfven 5 det: bruna theet; och i sjelfva verket har från auten! tika källor blifvit upplyst, att kineserna; vid bered! ningen af det bruna theet, först läta bladen undergå en jäsningsprocess af ofvannämnde beskaffenhet innar detsamma torkas. Det gröna theet har deremot blift vit torkådt utan föregående jäsning. — Bäda sorternå förfalskas så väl i Kina, som i Europa. Man bar funnit profver, som vid förbränning gifvit ända till 46 procent mer aska än äkta the. Dessa hafva utgjort af en blandning af thestoft med smuts och sand, sor genom något gummiartadt ämne förenats till en masså och sedan förvandlats i korn af större eller mindre storlek. Såsom färgämne användas härvid för de: bruna theet grafit, för det gröna berlinerblått, gipt och curcuma, — I synnerhet är det gröna thbeet oftå förfalskadt, och mången gåpg färgadt medelst mine: ralfärger af bestämdt giftig beskaffenhet... Att mänge personer må illa af grönt th6, torde till en stor del få tillskrifvas denna orsak. — TRANSPORT AF BYGGNADER PÅ JERNVÄGAR, I Springfield i Massachusetts (Förenta Staterna) blef för icke länge sedan en bell jernbanstationsbyggnad, satt på fyra plattformvagnar. (tväoch två på hvar sir bana), transporterad en engelsk mil bort till ett annai ställe; utan att någonting af husets tillbehör dervid rubbades:. — JERNVÄGAR I FÖRENTA STATERNA. Totala löngden af de jernvägar, som dels redan äro: färdiga och begagnade; delsför närvarande äro under arbete i Förenta Staterba, gär till icke mindre än omkring 22,000 engelska mil, eller inemot lika mycket som omkretsen af hela joraklotet. Af dem, .som ännu äro under arbete (omkring 11,000 mil ilängd), hafva nästan alla blifvit började efter. är 1848. Ungefär halfva. väglängden af de öfriga har ock blifvit öppnad till begagnande efter nyssnämnde tid. — STYRKAN AF HANDSPUNNET OCH MACHINSPUNNET LINGARN, I sista upplagan af sin mekaniska teknologi meddelar Karmarsch nägra intressanta rön härom. Det är en allmän erfarenhet i väfverierna, att machingarnet icke sä lätt afslites, som det handspunna, Detta får, enligt Karmarsch, uteslutande tillskrifvås det handspunna garnets relativt större ojemnbet, hvaraf effek:en tydligast visar sig genom en jemförelse af den största och minsta vigt, som vid: försöken erfordräts för:att afslita garn af en gifven nummer. Förmachingarnbefanns denna proportion, säsom medium af flera försök med olika garnsorter, vara ungefär 10: 15., för handspunnetgarn deremot 10: 24. — Vid försök öfver styrkan för trä