Aftonbladet – 22 april 1852, sida 3

sin tid och sina krafter på att fullkomma ett yrke, hvarpå han :ej kan-erxisteras. : Detta medgifves, men hvad hindrår en vagnsmålare efter engelsk method, att likasom vagnsmälarne efter gammal svensk, sysselsätta.sig med annan mälning de tider han icke upptages af finare vagnsmålning? Pästäendet att man ej skall upparbeta annat än det, hvarat man kan uteslutande ega bergning, delas Gudi lof af få, ty annars skulle allt framskridande i technisk väg upphöra. Man medgifver gerna att ekonomiska svärigheter möta, serdeles att hälla en varm och fuktfri verkstad för ett arbete som; ej hela året kan päräk nas, men dock torde risken ej vara så stor, då man beräknar, att arbetet förkortas till ?,dels a 1 månad, i stället för 2 ä 3, samt att arbetets bättre utseende, hästigare förfätdigande och större varaktighet äfven tilläta prisets höjande och böra tillföra den nya methodens idkare flere kunder, hvaremot vagnsmälarne efter gamla methöden blifva i tillfälle att mera uteslutande egna sin tid ät andra, enligt änmärkarens äsigt, mera vinstbringande målarearbeten. Anmärkningen: sä länge vagnar målas för så läga priser, kan ingenting förbättras, är lika sann, som t. ex. följande: så länge menniskor kunna kläda sig i buldan och vadmal för så låga priser, är det lönlöst att lägga ned kostnader och göra förbättringar i klädesoch sidenfabrikation. j Man vill gerna gå in på åsigten, att en fernissfabrik (ej lönar sig här, men hvad hindrar då en driftig industri-idkare att för konung och ständer frambälla orimligheten af en så hög skydstull på detta fabrikat, hvarigenom man med mycken sannolikhet kunde motse betydlig: tullnedsättning. Insändaren hade hoppats, det försöket att förorda stipendier för hrr vagnsmälare icke borde af dem hafva blifvit med motvilja upptaget. Han hyser likväl den förKoppning att om äfven en och annan af de äldre i yrket med ovilja se förslaget till en förändring, hvari de hafva svårt att deltaga; de yngre i yrket likväl skola biträda den nyare äsigten, hvarigenom beredes dem tillfälle att vinna anseeåde 1 yrket och större sannolikhet för framtida utkomst. För det välvilliga rädet att använda blyhvittsfärg i stället för lim tackas förbindligast. Oaktadt sitt yrkes ringa indrägtighet tillbakaskyggar ingalunda insändaren att tillegna sig de förbättringar i yrket, som stå till buds, och får i anledning deraf upplysa, att efter dess hemkomst från verldsexpositionen, dennes fernissa å hans verkstad blifvit, i stället för lim, använd. å sädane ställen på vagnar, som äro utsatte för väta. Anmärkningen om den pålimmade väfven gillas, och brukar derföre ins. icke denna method, utan hoppas, att de träslag han använder till vagnskorgar (asp, ask och lind) och till vagnsbjul, ek, bok och ask, ätvensom de filade jernbeslagen icke lemna målaren giltigt skäl till klagan. Slutligen vägar man hoppas, att det ofvanstående, som är förestafvadt endast af värme för sak, utan minsta personlighet, af herrar mälare icke mätte misstydas eller illa upptagas. Stockholm dea 5 April 1852. P. P.