Aftonbladet – 22 april 1852, sida 3

la det — egentligen blott för Kennesegen prydnad och försköning. D. ä. man tar det bimmelska pundet i flärdens och sjelfviskhetens tjenst. Hvad, om detta -skönhetssinne utvecklades under vetenskapens: ledning till samhällets tjenst, till det allmänna lifvets försköning? Är icke qvinnans naturliga smak. för det prydliga och prydande ett gåfvobref på den ornamentala konstens gebiet? Och om hon, i det hon öfvade sin enskilda gålva, äfven kändesig genom den lefva och verka som medborgarinna? . .. K Borde ej hvart land ha sin konst-skola,. der qvinnans konstflit kunde utvecklas egendomlig och nationell?... . Kunde ej på detta gebiet finnas äfven en nördisk — konst, hvilken som sådan kunde vinna burskap äfven i främmande länder? Kunde icke Sveriges döttrar — så rika på natur och friskt lif — studera:Sveriges naäturalster, teckna granen och Linnea-blommany Apollofjärilen och Astrakanen, m.m. sköna ting, som Försynen gifvit deras fäders jord, och fläta dem in i smakfulla grupper för urnor och korgar, för väggar och golf; soch ur den nordiska naturen så låta framstå en nordisk konst, vårdad af qvinnohänder; — som skulle försköna de nordiska hemmen från de största och ned till de minsta, som skulle uttränga fula och vanskapliga bilder, och låta hemmets klaraste öga, barnets, uppslås i en verld af skönhet?! Ar icke för alla menniskor och alla länder en af portarne, som föra in i helgedomen, liksom i Salomos tempel — den sköna? (Forts. följer.) Engelska iernvägarne. sysselsatte,. enligt en i underhuset framlagd. uppgift, vid slutet af. Juni månad 1851 ett antal af 106,501 personers... Vid-slutet af Juni 1850 steg denna siffra till 118,859.