er. Den största af dessa var Stormnattens, Inne-: lällande en tonmälning öfver mänga och ganska olikrtade naturseener. Hr P. Kar höri haft störa före sängare, t. ex. en Haydn och Beethoven m. fl. De iafva dock kanske icke försökt att så nästan uteslu ande härma naturen som hr P. Vi skulle äfventro onkonstnärens så väl som skaldens högsta uppgift rara att i sin fantasis degel likasom omsmälta och earbeta de intryck han af de yttre föremälen emotager för att sedan låta dem i en förädlad och sköare form framträda i dagen. Det kan vara pikant 0g att få höra tuppen och göken gala i stora börssalen, men att sträcka kopieringen afnaturen så längt orde ändock vara alltför minutiöst. Sinfonien var ör öfrigt med sin mängfald af olika ljud troget mälande hvad som mälas skulle; isynnerhet tycktes orxanen och -elementernas strid vara särdeles lyckade. Instrumenteringen vittnade om en vidsträckt kännelom hos kompositören om allt hvad dertill hörer. Hr Prattå lät oss vidare höra sin vackra Fantaisie hroique, öfver Lvofts ryska folksång, med dess sköna melodi, Concerto guerriero,, utmärkande sig för en viss martialisk ruff samt sin Fantaisie dramatique öfver favoritmelodier ur Friskytten, hvilket vackra nummer vann nästan mesta bifallet. Hr P:s musit till Tegners Fridsröster med kör och orkester tycktes oss deremot mindre lyckad. Tegner är i sina ;Fridsröster, icke den höge och väldige anden; han kommer oss här så mild och fridfull till mötes: vi iterfunno icke i den härtill kompenerade musiken den längtan efter frid och försoning, som genomgär bela det herrliga skaldestycket. Till slut deklamerade hr P. sitt melodrama Napoleon på S:t Helena med orkesterackompagnemang och körer, hvarunder orkestern anfördes af hr hofkapellmästaren Foroni, förut under aftonen anförd af hr P. sjelf. Det är bekant att den fromme Nikander en gäng företog sig att uti sitt Lejonet i öknen i klangfulla verser och ett poetiskt spräk besjunga tidehvarfvets snillrikaste despot och hvari, -af Nikander endast betraktad genom diktens synglas, den kalla egoisten och egenmäktiga reali sten blifvit förvandlad till en fantasmagorisk ljusbild. Texten till melodramen utgjordes af ett bland poemerna i nämde diktsamling. Ackompagnemang och körer tycktes oss vackra och lyckade. Hr P. biträddes af hofkapellet samt en temligen talrik kör af damer och amatörer. Hvad deklamationen beträffar, tycktes det kraftfulla dervid hafva gjort nästan nägot för stort inträng på det ädlas omräde. Om vi skulle lemna ett totalomdöme öfver hr P. som kompositör, skulle vi vilja säga att han som sädan eger en ovanlig savoir faire, att han aldrig i sina kompositioner mattas af, utan att i allmänhet hvarje musikalisk figur deri är full af lif och betydelse, bidragande till äskädliggörandet af det hela. Om hr P:s utomordentliga verve och virtuositet i exekutionen gifves det, väl knappt mer än en röst; också skördade han för hvarje nummer ett rikligt bifall. En Chanson des Pirates, för tenor med kör, komonerad af O.... uppfyllde genom sin friska och urtiga melodi, på ett målande sätt hvad man liksom ville förvänta sig af dess titel. Skada blott att den annars förtjenstfulle sångaren, som, efter hvad man sade, tillfölje af en annans uteblifvande öfvertagit tenorsolon, tycktes för aftonen ej rätt väl disponerad. Man fick äfven nöjet höra fröken Sandels denna afton sjunga en af hr Pratte komponerad rätt vacker romans. Fröken S:s välljudande röst, säkra uppfattning och ytterst fina nyansering i sängen uppväckte ett stormande bifall, hvilket i sin ordning hade ett litet dacapo : till följd. Om det skulle falla fröken S. in att beträda scenen, blefve hon sannolikt en utmärkt lyrisk skådespelerska. Om vi sist komma att nämna den ouverture, som började konserten, önska vi att det icke mätte anses såsom annat än ett litet nytt bevis på att det som förtjenar främsta rummet ibland erhäller det yttersta. ; Det var Glucks ouverture till Alceste,. Hvilken herrlig skapelse är icke denna ouverture! Man tycker sig i de djupa rhytmiska tonvägorna förnimma en hjeltevälnads varnände och manande röst tilli dagens och stundens äflan och små bestyr försänkta sinnen. —Lt rs a