Aftonbladet – 21 april 1852, sida 2

tat; hon skall beskydda den om den är så, men icke: om: den icke är så. Det är en själ af sanning i alla ting som hon någonsin skänkt en -håmn., s Och : inom menniskonaturen — finnes det icke äfven der en god och rättvis jordmån, som följer jordens exempel, skiljer det sanna från det falska, hvetet från :agnarne? Englands: christliga socialism har redan visat det. Den char låtit falla S:t Simons, Fourriers, Owens hufvudlösa -theorier; den har behållit och användt. med stort sundtförnuft de af deras theorier, som ha både hufvud och hjerta. Den -har fattat: sin egen grund i det eviga lifvet och växer derur, i det tysta, det fördolda ännu, för att utveckla sig en dag til ett verldsträd, som skall beskugga vildmarkerna på jorden: Jag tror på den geda jorden äfven i men. niskonaturen, som skiljer hvetet från agnarne. som rbärer af sig sjelf först brodd, så ax, si fullmognadt-hvete:i-axen. Till denna goda, rättvisa jord förtror jag äfven hvad jag här skrifvit. Asylet för garala lärarinnor. Jag hade hört det för några år sedan, re: dan i Sverge, jag hade lyssnat dertill, såsor man lyssnar till någon skön, halft otrolig saga. jag hade hört att personer af talang, rang och förmögenhet hade i England förenat sig on att upprätta ett hem åt åldriga och fattiga gu vernanter, för att-bereda dem en sorgfri och ljus. lefnadsafton. Jag hade ock läst m:ll S C. Halls intagande berättelse sthe aged g9 verness, (den gamla guvernanten) och önskad latt den måtte läsas och begsinnag af många Denna berättelse, skrifven enkom till befor drande af det goda ändamålet, skildrar ett a