Aftonbladet – 21 april 1852, sida 1

yrkar reform på christlig, grund och med christlig tro; går ut från en gudomlig. familj, utvecklande sig i ett gudomligt folk och .samhälle — och slutligen fullbordande sig i ett universelt Guds rike på jorden, der alla sanna former af mensklig förening bevaras och förklaras; och der ingen menniska står ensam. Den erkänher hjutningens rätt, men ställer den undef dygdens, och vet att de slutligen sammanfalla i den högsta menskliga sällhet. t personer mera skickade dertill än jag, vill jag lemna att orda om de stats-ekonomiska följder som sköla komma af dessa nya samhällsbildningar då de fullt utbildat sig i samhället; vill Temmna åt dem att utlägga vigten för. det allmänna af-ett bättre och samvetsgrannare arbete, och vinsten för produktionen då mängden af de producerandesjelfva framståsom äfven i högre mått Konsumerande 2. en naturlig följd: af smängdens bättre vilkor: Men jag ville tala om det moraliska inflytandet af: dessa föreningar i några afseenden, som äro mig inlysande. Ty klart synes det mig att då framgången af föreningen förnämligast beror på medlem) Att goda: och rättvisa husbönder och mästare icke hå nägot att frukta af föreningsrörelsen inom arbetsklasserna har redan visat sig i England och i andra länder. De-skola alltid få arbetsfolk. nog, ja de skola få dem i främsta rummet framför Föreningarne. . Dessa fordra. — isynnerhet i deras begynnelse — republikanska dygder af försakelse oeh :jelfbeherrsknipg, som arbetaren under en god mästare icke vet af. Han kan ega större frihet, och-tilläta sig nöjen, som arbetaren i: föreningen för det första måste neka sig. (Sätex-ha Arbetsföreningens folk måst uppgifva den gamla plägseden att hälla fri måndag.) Men äfven om verlden vore full af goda husbönder (och det är långt derifrån !) så skulle de likväl ej räcka till attbetäcka prönden till nödön bland årbetsklasserna; och de behof som allt högljuddare ropa här, oeh som fordra nägot mer och högre än bröd allena.