Aftonbladet – 20 april 1852, sida 3

Man frågade :hr Richardson: Hurudan är naturen paf: vexelagehternas operationer i förhällaride till prohvincialbankerna? Han: svarade: Dessa: operationer särd af två slag: de hafva för det första tlländamsl att förskaffa provinsbankirerna penningar på vexlar, dä de äro i behof att upptaga län på disconto, hvilket mycket sällån inträffar. Vidare hafva de till föremäl att låna ponningar af provinsbaukirerna på diskontvexlar. De summor, som jag sälunda för provinsbankirernes räkning utlånar, äro fem gånger större än de för dem upplänade summorna. Denna förklaring är lika tillämplig på vär tid som på den epok dä den afgafs. Med andra ord, Richardson har i sjelfva verket velat säga, att han af provinsbankirerna och andra emottog deposition af penningar, i utbyte mot hvilka han sände dem vexlar, och att han stundom för dessa bankirers räkning omdiskonterade de vexlar, som de sjelfva hade diskonterat för klienterna i deras egna orter, då, af en eller annan anledning, bankiren önskade änyo förvandla dessa vexlar i ar i penningar. RA, ARR 7 RR NARE RN