lägning och vidare utbildandeaf vår författing och våra ekonomiska frågor. Vi ha inpjudit —— — (han nämnde flera af Engands betydande män), som alla Iofvat komma. Och vi skola hä föreläsningar och diskussioer öfver divetse vigtiga delar.af-vårtföretag. Fr. Huru går sömmerskornas förening vid — — — torg? Sv. Icke så bra. De ha begått det missag att icke genast tillverka artiklar af den simplaste, mest brukliga sort, och att försätta deras salubod i en trakt, der det är ringa röelse. Men vi skola räcka demhanden till lyttning. och till att kunna täfla med de vanz iga Shop-workers,. . Vi hoppas snart kunna ppna för dem och: för oss salubodar i — —X, der folkrörelsen är stor. De, likiom vi, få ännu ofta mycket ätt lära på våra nisstag. . . Fr. Anser ni andan i allmänhet god och oroderlig i de olika föreningar ni besökt? (Mr C. var nyligen återkommen från en cesa i England och Skottland; åhder hvilken nan hållit föreläsningar i associationsfrågan.) Sv. I allmänhet är den så, ehuru mänga föreningar och deras föreståndare ännu brölitet ha reda på frågorna. Men förståndet öfver dem växer jemnt till. Och så gör föreningsandan, I — — — (han nämnde en liten stad i Skottland) fann jag att näringsidkarne hade förenat. sig. 1-Cooperation, och hade bannlyst alla starka drycker ur sina salubodär, så att staden, som förut varit öfversvämmad af bränvin och dryckenskap, nu var fullkomligt fri derifrån, De handlande hade