Aftonbladet – 20 april 1852, sida 2

den; vid slussverket i Stockholm förda journal. Maä-: fardn -uppnäddef bih. största 0jär. nemen 13 Mu L ock 107; omkfingden20 Maj och var lägståt nemligen 8 f. 7 t. omkring den 10 April. Saltsjön lc var högst neml. 10 f. 2 t. vid slutet af Augusti ochls jlägst eller 7 f. 4 t. den 20 April. Medium för helal: äret är för Mälaren 10 f., 9 t. för saltsjön 8 f., 617 t. 9) Ett sätt att algebraiskt solvera vissa arter afli eqvationer af hvilken grad som helst, af hr E. G.l Björling: 1 Häftet 3 innehåller följande: 1) Nya svenska Hel: miptera. Det kända artantalet af denna ordning härlj i-sednare tider så ökat sig. att då de i Linnes Fau-lc na Svecica endast uppgingo till 88, de nu utgöralj: närmare 600. 2) Vextarter från vestra skärgärden,lh af mag. OC. J: Lindeberg; redogörelse för exkursio-1 ner, i H:Hands och Bohusläns skärgårdar, gjorda lj, nåder söomrärne 1849—51, och under hvilka fle-l: ra för -sveöska floran nya vextarter blifvit päträffa, ji le. Vetenskaps-akademien ! har frän Kongl: -För-l1 valtningen af : sjöärendena fått emottaga 18 journa-ller öfver meteorologiska och vattenhöjds-observatiojs ner vid Svenska kusten. s ( f — Fahlu Tidning yttrar i anledning af hr Reuterdahls inträde i statsrådet: Att den nye ministern, enligt sina vänners pästående, är en man -af heder och med politiska grundsatser,, derjemte en man med hufvud, sällsynt arbetsförmäga, vidsträckt lärdom och fullständig kännedom af kyrkans -angelägenheter,, är godt och väl, men. minskar icke den oro framätskridandets vänner erfara: vid hvarje steg, som hos reg. antyder obenägenhet mot-en liberal utveckling af -samhällsförhällandena. I det administrativa kan visserligen doktor R., säsomchef för ecklesiastik-departementet, trots sina stationära åsigter uträtta hvarjehanda nyttigt; men de flesta kyrkliga frägor i värt land äro thyvärr derjemte till den grad politiska, att man -af en konservativt sinnad styrelse icke vägar vänta sig någon genomgripande ätgärd t. ex. emot biskopsmaåk-j. ten-eller presternas uppträdande-som riksständ, eller för en ny-kyrkolageller en större trosfrihet eller en kraftigåre, bäde -andlig och kroppslig folkuppfostran. : Hvad serskildt den angelägna skolfrågan beträffar, är rörmodligen dermed-sä långt kommet, att man iekel vidare kan återgå till det gamla; men huruvida i den nya skollag, som väntas, naturkunnighet och andra praktiska vetenskaper skola få sig tillerkändt det ökade utrymme, som de kräfva, huruvida den s. k:j eforalstyrelsen skall nödgas vid sin sida täla äfvenl. lekmäns insigter och -inflytelse rörande den allmännal, undervisningen. m.-m. d.. — derom finnas stora skäl att tvifla. -Måhända få vi dock härutinnan upplefra ; den glädjen att se-oss hafva hyst-onödiga farhägor. — FahluTidning yttrar iskatteförenklingsfrågan: s Så vidt vi förstå, hafva räntegifvarne på intet af förevarande ställen. öfverskridit sin af reg. medgifna rätt-att yttra sig:i en för dem så högst maktpäliggahde fråga söm den om sättet att bestämma och utkräfva-deras skatter. Till och med de, som be-j. sagnat tillfället att uttrycka en önskan om all grund-! Jräntas: beräknände i penningar, hafva ej gjort mer äm uttalat sin opinion om lämpligheten ochtillräck-Å ligheten af de ätgärder, reg. -och-ständerne :föresla-, sit, utanatt befatta sig med den näraliggande sfrågån om skattejemkning eller höja -en klagan öfver skatternas belopp. Emellertid, lärer reg: icke tyckt om det sätt, hvärpä ärendet hittills blifvit behand-: ladt, eller måhända hvärpä tidningarne uppfattat sa-1 ken. Åtminstone har till härvar. landshöfdinge-embete ankommit. ett officielt bref till förklaring af det! mer än lofligt konfysa eirkuläret af den 10 Oktober 1851. — Man läser i Norrlandsposten: Man har harmats öfver:den franske hr Bonapartes sättatt inskörda så kallade fria vota och opinionsyttringar från alla landsändar, .men : hvilka, oaktadt sin frihet, dock voro åf honom och hans handtlangare ordagrannt förestafvade; han-har sedermera användt dessa till sin fromma på ett sätt, som ej kunnat an-!) nat än på en gäng väcka bäde harm och löje, och mån trödde väl knappt att nägot motstycke dertill skulle kunna gifvasi något fritt land. Svenska regeringen synes likväl velat gifva det.i skatteförenklingsfrägan: Regeringen har, på Stän-. dernas. hemställan, uppgjort ett förslag i detta vigtiga . ärende, hvilket-förslag regeringen på så kallade pro? . vins-(eller -rättare-läns-) möten, som .nu som bäst! pågå, -hänskjutit: ät -räntegifvarne -att genom deputerade yttra sig öfver regeringehs reformförslag, :hvilket, här liksom i-andra frågor, afser en nära -nogli nödtvungen :halfmesyr, för hvilken det säkerliged: blefve regeringen ganska kärt att för nästssråmankommande ständer få åberopa provinsmötenas-äpprobation och sälunda möjliged undvika att se reformen fUlsjöpdigt genomförds med få rd, utt få för balfdetsyvotam,. Men det har vridit sig litet på rosten;. åtskilliga möten hafva redan uttalat sig för en mer S radikal:reform uti att.vilja förvandla alla de många skattetitlarna till en enda, penningar, och det är att befara att flere andra skola följa det oväntade exemolet. Då detta ej torde kunna förekommas -genom friherre Palmstjernas mer enskilda kommunikationer i frågan med landshöfdingarna, har han i egenskap af finansminister till dem. nyligen utfärdat ett märkligt cirkulärbref, efter hvars genorhläsande man svär-! ligen kan misstaga sig om den ursprungliga meningen med de s. k. provinsmötena, — Man läser i tidningen Upsala: Ett märkligt cirkulärbref, som icke kan annat än väcka öfverraskning, har i dessa dagar från chefen för finansministern afgätt till K. M:ts befallningshafvande i de flesta af riketsslän. Det gifver TandsHöfdingarne nägra byräkratiska föreskrifter och förhållningsordres för skattemötena i provinserna och är dateradt den 8 April, säledes nägrå dagar efter mötet här. Det tyckes säsom skulle Upsala provinsmötes fosterländska beslut: hafva framkallat denna erinran till;hrr-landshöfdingar, och det synes tydligen att regeringen:högeligen fruktat för dylika beslutsom det Upländska. : — Man läser i Borås tidning: Den preliminära. undersökningen af jernvägslinien )l emellan Borås och -Warberg-har nu blifvit verkställd, och skall-helacterrängen-befinnas ovanligt förmånlig och utan: särdeles större svärigheter; På hela linjen skall det endast vara tillsammans omkring en balf! mil af mera kuperad mark, hvilket på en vägsträcka if af ätta mil mäste ansessom synne.-ligen gynnsamt. t Från Boräs skulle vägen komma att gå genom en !kI dal åt Getholmen samt pä venster sida om Rydbobolm, och komma ut till landsvägen åt Ramslätt i trakten af Görlingstorp. Fråga -har varit att leda å vägen ät Seglora till Kinna, i stället för ät Fritsla 2 till-Kiona; men detta:projekt.skall-vara öfvergifvet, it och jernbanan få.sin rigtning utåt storasvägen ät!f Halland. I sammanhang. med jernvägen har nu frågat uppsått att med den förena emw elektrisk telegraf frän Warberg ät Borås och har mycken -sannolikhet att jemte banan blifva verkställd. Telegraftråden skulle ledas genom. luften, och lära: anläggningskostnadernä för en elektrisk -telegraf. uppgå till. endast rdr 2000 milen eller tillsammans rdr .16,000 rgs. . Vi. förutse nogsamt.den anmärkning kunna göras, att ehuru in-8 tressanta kursnoteringar på börsen i-Boräs, eller Warberg änkunna vara och hvilka fluktuationer pä Gott-a landskalken. eller Warbergssillen, eller prisförändringar af Vestgöthatygerna, bandstyckena och härtäckena, än mä blifva, så torde underrättelserna härom Il cke vara så angelägna och brädstörtande, att de ge-p ta AR På FAN kt AA me TEA