ha blifvit goda vänner, ty Morsing, som. väckt äta .s let, påstod nu ,att han vore så god vän med-ILundq gren att han icke förmodade att han med uppsåt att! skada göra slagit till honom. Dä emellertid Lundgren erkände sig hafva knuffat omkull Morsing, så js dömdes han atti brist af böter genast insättas i häkte för undergående af 12 dygns fängelse vid vatten ochic bröd. . )Herre Gud icke hade jag velat honom så illar, yttrade Morsing, då han säg sin vän nedföras!( i häktet. ÅR E — Ransakningen med snickaregesällen ÖOrnström, l häktad och tilltalad för det han illa misshandlat sin j matmoder, snickaremästaren Wickmans hustru, fort 1 sattes i lördags. Trenne vittnen hördes men som icke varit närvarande vid väldsbragdens föröfvande, lj men väl på hustru Wickmans nödrop tillkommit och, sett blodet strömma från hennes hufvud. Örnströmj: hade då redan aflägsnat sig, men hustru W. uppgif-l; vit att han slagit henne i hufvudet med en dumm; borste då hon sökt freda sin son för misshandling.l, Som Ö. fortfor att neka, så uppsköts ransakningen, tills om torsdag och återfördes han i sin cell. — F. d. fästningsfängen Magnus Otto Danielsson, var i lördags upphemtad till polisförhör derföre attl han infunnit sig uti sin systers bostad och derstädes . uppfört sig vildsint och slagit sönder möblerna. Danielsson pästod at han, ehuru titulerad fästningsfångze, 1 aldrig begätt något brott. Han hade varit artillerist men ertappad efter misslyckadt försök till att rymma : blifvit afsänd till kronoarbetskären. Derifrån hade han äfven rymt, men ertappad blifvit skickad till ! Malmö fästning för uttjenande af sin kapitulationstid. År 1838 blef han ställd ä fri fot då han ätervände till Stockholm, antog sjötjenst och seglade till Amerika. Han rymde äfven derstädes från det fartyg han ätföljt, hvarefter han seglat med amerikanare och engelsmän. Efter 14 ärs bortovaro frän sin bemort hade han uti Amerika tagit hyra som matros å briggen Charlotta, kapten Neuman frän Gefle, som var destinerad till hemorten. Men vid danska kusten hade fartyget förlorat, och efter det besättningen blifvit bergad, hade han landvägen begifvit sig hit och uppsökt sin moders bostad. Modren hade för flere är sedan aflidit och systrarne, under förmodan att han aldrig mer skulle ätervända hem, satt sig i besittning af modrens qvarlätenskap. Systern vid förhöret närvarande påstod att brodren genom sin länga bortovaro försutit sina anspråk på modrens qvarlätenskap. Emellertid inmanades Danielsson i häkte i afbidan på svar ä skrifvelse till Malmö för upplysning om det brott för hvilket han blifvit till fästning afsänd. — I lördags fortsättes polisransakningen med för ätskilliga bedrägerier häktade förre exekutionsbetjenten Krohn och muraregesällen Gustaf Lundgren. Den föregifne husegaren Ericsson, hvilken tecknat borgen 3 den revers, som Skarström hatt bestyr med, hade nu erhållits reda på och uppenbarade sig uti en fattig arbetskarl vid namn Ericsson. Denne erkände att han tecknat sitt namn under reversen, men icke uppgifvit sig vara egare till huset n:o 14 vid Catharina östra Qvarngränd, ty sådant hade, säsom hen förmo-l: dade, sedermera af Krohn blifvit tecknadt under hans namn. Ericsson berättade att han uti flera ärs tid varit bekant med Krohn, derigenom att E., hvilkerl. är timmerman, verkställt åtskilligt arbete i den egendom Krohn förut varit egare till, men som sedermera försälts till häktade Lundgren och nu innehafves af Lundgrens svåger, extra vaktmästaren Carl Johan Dahlin. För nägon tid sedan hade Krohn träffat E., dä han, efter att hafva inbjudit honom på en krog, anmodat honom vara sig följaktig till Skarströms bostad. Dit anländ hade ytterligare förtäring vankats, så att, såsom E:s ord nu föllo, han blifvit så dimmig att han icke vetat hvad han gjorde.. Efter ett samtal med Skarström hade Krohn skrifvit reversen,l. hvarefter E., på Krohns enträgna begäran och föreställning att det ej vore farligt, tecknat sitt namn ö ä densamm.i. Skarström och förre arrendatorn Kumlin hade vid tillfället varit närvarande. Krohn, som redan vid första förhöret erkände sir delaktighet uti det misslyckade bedrägeriet hos hof mälaren Hejdecken, förklarade äfven nu att Ericssons uppgift vore med sanna förhällandet öfverensstämmande. Reversen hade Krohn lemnat till Skarström för att skaffa penningar å densamma, men S. -hade lemnat den säsom hypothekför en borgen för sin hushyra. Skarström framträdde nu och begärde fö förklara sig och få vittnen om sin oskuld afhörda, men desse, som voro närvarande, förklarade att de i afseende på transaktionen med den ifrågavarande reversen icke hade sig det ringaste bekant. Skarström ordade ändock vidt och bredt, till dess hr polismästaren anbefallde honom tystnad. Öfverkonstapeln Hellström, hvilken var den som ifrän första stund erhöll underrättelse om bedrägeriet hos hr Hejdeken, varl. äfven den som upptäckte det nu omnämnda bedrägeriet med reversen.. Hellström har nu på begäran erbållit afsked från sin mångäriga befattning vid polis-. kammaren, och några vidare upplysningar hafva sedermera ej vunnits, ehuru det omtalas att de tilltalade utfört flera andra bedrägerier i större skala, mer som nu äro för sent att upptäcka, emedan kommissarien Tinggren försummade att i de häktades bostäder verkställa visitation.. Sedan Lundgren i trenne veckors tid varit häktad, anställde kommissarien Johnsson, på gifven anledning, visitation i hans bostad, då derstädes en mängd guldoch silfverpjeser anträffades. Lundgren fortfor att neka, och då inga vidare upplysningar af hr Tinggren kunnat anskaffas, blef mälet remitteradt till domstol. — Undersökningen angäende skomakaremästaren Rosecblads väldsamhet mot sin hustru: afslutades il! fredags i poliskammaren. Hr polismästaren tillkännag gaf, att då läkaren icke kunnat förklara Rosenblad vara till sina sinnen rubbad, denna gäng begäran om hans forslande till Danviks hospital icke kunde bifallas, utan uppmanades R:s förmyndare, handelskassö: ren Wiberg, och fru Rosenblad, att föranstalta om R:s inackorderande på landet, hvartill han äfven vid första förhöret förklarat sig vara hugad. På fräga af l hr polismästaren huru Rosenblad under de sednarel? lagarne förhållit sig, svarade hustru Rosenblad: äb! jo temligen, ty han ligger och gör sig sjuk,. EmelG lertid bör nämnas, att Rosenblad sistl. lördag i flera immars tid såsom åhörare öfvervar polisundersöknint gen och dä säväl i tal som ätbörder uppförde siglr ganska tyst och anständigt. Poliskommissarien Tho If masson äger emellertid, på hr polismästarens ordres,v att när som helst på hustruns anmälan inmana honom i häkte, i händelse han äter börjar föra oväsende il, huset: — Jernbäraren Anders Gustaf Andersson blef sistl.l, fredag ä Södermalmstorg öfverkörd af en äkaredräng; och så illa skadad i hufvudet, att han mäste införasl; å hr Ramströms fältskärsstuga för att förbindas. Viol, ( ! f L polisförhöret nekade äkaren Carlssons dräng att hafva varit den som vållat olyckan, men en extra konstapell; tog motsatsen på sin aflagda ed, och om onsdag skall: ordinarie konstapeln Björklund bekräfta den extra konstapelns uppgift. Akaren Carlsson förklarade attl. hans dräng icke vällat olyckan, utan hade; säsom C.l, och hans dräng yttrade, konstaplarne, som uraktlätit. att taga reda på nummern å kärran, tagit vilse päl person. — I lördags afton kl. mellan 6 och 7 uppstod skorstenseld uti huset n:o 37 vid Sibyllegatan-å Ladugärdslandet, men som dock snart släcktes. Skorstensfejaren Denckert uppgaf i dag vid polisförhöret att slika olyckor omöjligen kunna förekommas, då hyresgäster utan tillåtelse af husvärden begagna kakelugnarne till matlagning. Denna uppkomna skorstenseld hade förorsakats derigenom att en i huset boende skräddare frän morgon tillqväll värmdt pressjern äfvensom kokat mat i kakelugnen. Mälet uppsköts för inkallande af den som varit vällande till olyekshändelsen.