Aftonbladet – 19 april 1852, sida 1

STOCKHOL M, den 19 April : Le Ingen lärer väl bestrida, att det för den enskilde affärsmannen är en stor vinst om han, i följd af en stadgad kredit, kan utveckla sin rörelse utan att behöfva i förhållande dertill öka -de kontanta, räritebetungaride beloppen i kassakistan; och lika litet börde kunha bestridas, att det land, som för ppehållandet och fortbildandet af sitt affärslif jemförelsevis behöfver. de minsta myntsummorna, är det som med-minsta: kostnad och således med svörsta fördel sköter sina affärer. Också visar erfarenheten, att England, det länd söm har de största affärerna och den största rikedomen, just är det som jemförelsevis använder de minsta myntbeloppen. Vexelbrefven äro för Englands handel hvad ångkraften är för dess fabriker. Utom de förra skulle den brittiska handelsrörelsen erfordra större delen af hela jordens myntkapital, likasom fabrikerne utan ängkraften behöfde större delen af menniskoslägtets armar för att kunna producera: samma qvantitetersom nit. För närvarande kän England bjelpa sig med ungefär 400 millioner rdr bko klingande mynt, då Frankrike har i sin rörelse aldraminst 800 millioner. a FR Detta förhållande kan icke nog framdragas emot dem af våra statsmän, som, hyllande det gamla -.merkäntilsystemet i sin enklaste form, tro och predika att ett lands ekonomiska: välstånd. hufvudsakligast beror -afen rik tillgång på de ädla metallerna, och som-derföre äro färdiga att falla i förtviflan, så snart -rågra fjerdingar af den ädla varan: exporteras, men: deremot känna den mest patriotiska tillfredsställelse, så snart de sge-några nya silfvertackor. färdas till riksbanken, . Men vi ämna ej nu draga i härhad emot de gamla kämparne för merkantilsystemet och hande!sbalansen, utan vi vilja .endast försöka att fästa allmänhetens uppmärksamhet på det utbildade system för vexelcirkulationen som följes i England och hvaraf detta land skördar större, vinst, än af en tillökning på ett eller annat hundratal millioner riksdaler uti myntcirkulationen. Vi meddela derföre längre fram i bladet en utaf en engelsk författare lemnad skildring af nyssberörde i Storbritannien följda system, och vi.äro öfvertygade att en sådan skildring icke skall sakna intresse för dem som här önska förbättring i vårt affärslif, i vår pennihgrörelse och i vårt bankväsen. — oo dan a Den straxt efter riksdagen väckta hågen för. inrättande af nya banker, eller de så kallade filialbankerna, vid hvilka man fäst den för. boppen att de skulle komma att bättre och ändamälsenligare än våra föregående banketablissementer befordra penningecirkulationen samt i mer eller mindre mån. blifva. centralpunkter för en verklig -penningmarknad, har dessutom: lemnat någon utsigt att tiden för en större reform i vår penningrörelse och vårt liqvidationssätt snart kunde vara inne, och om så skulle blifva fallet, måste tankan i främsta rummet fästa sig vid nödvändigheten att ordna dessa banker så att de medverka till införandet af vexelrörelse, i hvilket hänseende man icke kan följa något bättre exempel än Englands. NE Se Huru stora belopp silfver ock guld vi än må samla i vår riksbank och hvilka förändringar som helst vi för öfrigt må företaga i vårt bankväsen och vår papperssedelfabrikation; så skall en naturlig proportion emellan rörelsemedel och aftärslifvets behof af dem icke någonsin kunna uppstå, än mindre bibehållas, såvida man icke lyckas att införa bruket af vexlar. Tillgången på dem rättar sig deremot efter aftärernas beskaffenhet. Ju större de äro, desto större blir tillgångea på vexlar; minskas rörelsen, minskas också beloppet af vexlarne z p