Aftonbladet – 16 april 1852, sida 1

STA HA ANM, 1800 Aco! matt nia ar öfver brist på pengar, eller för knapp illgång på rörelsemedel för ett stigande afärslif, utgör öfverflödet på mynt och kapitaer ett särskildt öfverläggningsämne för de ranska nationalekonomernes sällskap. Vid en af deras sednaste sammankomster öreföll en längre diskussion i detta ämne nellan Horace Say, Michel Chevalier, Wolowki och de Conninck. Say ansåg orsaken till det nuvarande stora ;fverflödet på disponibla kapitaler i Frankrike örefinnas dels i de allmänna förhållandena, som för närvarande ej uppmuntrade till föreag beräknade på längre tid, och dels i den skyndsamhet hvarmed affärer förmedelst de senom ångkraften och elektriska telegraferna anderlättade kommunikationerna nu utfördes, hvaraf följden blef att affärsföretag nu kunde vå eller flera gånger förnyas på den tid:som; förut åtgått för en enda transaktion, och fick således äfven samma kapital en fördubblad eller flerdubblad verksamhet. En särskild orsak till öfverflödet på mynt i Paris fann Say i bankorganisationen, som med så stor lätthet ditflyttade pengarne ifrån provinser, der de icke funno utväg för användning, och förklarade han, att den höga kursen å statspapper härrörde från den allmänna stillheten i affärer, som föranledde kapitalerna att för tillfället söka placering i fondrörelsen, för att icke blifva helt och hållet räntelösa. Michel Chevalier tillade den stora tillvexten i guldproduktionen ett stort inflytande på berörde förhållande, och han förmodade att denna tillvext snart skulle efterföljas af tillökning i produktionen af silfver. Öfverflödet på klingande valuta i. Englands bank ansåg -han vara omedelbarligen föranledd af guldsamlingsarbetena i Kalifornien, Siberien och å Borneo, hvarifrån årligen hemtades ungefär för 100 millioner francs. Äfven yttrade han, att hopandet af de ädla metallerna i de stora bankerna komme att verka till nedsättande af räntan för diskonteringar och derigenom uppmuntra till nytt lif i affärerna, hvilket åter skulle medföra en större efterfrågan på råämnen och höja deras pris, hvilket vore detsamma som att sänka metallernas. hr Wolowski antog att den hufvudsakliga grun-, den för omhandlade förhållande vore den när. varande bristen på större företagsamhetsanda li affärslifvet, och att nämnde förhållande snarare borde härledas från en stagnation: än ett öfverflöd bland kapitalerna. Hvad som härefter yttrades om skillnaden på kapitaleroch mynt, och den ringa del som det sednare utgjorde bland de förra; förbigå -Ivi, och vilja blott tillägga, att de Conninck, c skeppsredare i Havre, instämde i den åsigten latt rikedomen på mynt vid bankerna härledde sig till en väsendtlig del från den skyndsamhet, hvarmed affärer mu för tiden utföras och hvaraf följden blifver att samma summa kan användas till många flera operationer än fordom. Härpå åberopade han såsom ett märkeligt ex-lempel en mellan Liverpool och Mobile under i 25 dagar både afslutad och utförd bomulls-laffär. Han omtalade nemligen att en i Mobile uppköpt qvantitet bomull hade blifvit skickad på jernväg till Newyork, hvarvid tillika ordres genom elektriska telegrafen lemnats att med afgående ångbåt sända bomullen 4 till Liverpool. — Härifrån hade försäljningslordres med elektrisk telegraf afgått till Havre, T hvarest bomullen försåldes samma dag den lankom till Liverpool, och från Havre skickaldes härom likaledes samma dag underrättelse altillbaka till Liverpool, hvilken genast fortskaffades med en då till Newyork afgående ångbåt, och från sistnämnde ställe befordra