Aftonbladet – 15 april 1852, sida 3

Article Image
RR IR AA RR NR buvå skel, förrän tvänne andra personer, soi stätt på utpost, störtade sig öfver henne och mördade Henne. Ynvglingen, vittne till detta brott, skyndar till sin systers hjelp, försent likväl för att rädda henne, men tidigt nog för att hämna henne, ty ban nedsköt med sin dubbelbössa båda bofvarne, den ene träffad afen kula i pannan, den andre i bröstet. I detta ögonblick äterkom fadren; vansinnig störtade hat sig mot dörren till det rum der de tvenne andra skurkarne gjorde fäfänga försök att undkomma. -Knappt hade han dock öppnat dörren förrän ett knifstyng i underlifvet sträckte honom död till golfvet. Hans son, som följde honom, och som hade haft tid att-mladda sin bössa, gaf ännu en gång eld. Det ena skottet klickade, men det andra träffade dödligt den ena af bofvarne, och efter en lång och förfärlig strid lyckades det honom att äfven döda -den andre med en sabel, hvarmed han hade beväpnat sig. Sålunda stod den unga mannen ensam qvar, omgifven af. sex lik. — FöroLYcKAD ÅnGgBåT. Amerikanska tidningar innehålla berättelser om ett nyligen inträffadt förfärligt skeppsbrott. Ängfartyget General Warren hade sprungitläck och besättningen blef nödsakad att sätta det på grund vid Columbiaflodens mynning. Medan nägra man af besättningen lemnade fartyget för att söka hjelp i Astoria, hade detta, af vägornas säftighet lösryckts frän stranden, krossats och slagits i spillror. Vid sjömännens äterkomst kunde: de ej upp. täcka ett enda spär af vraket. Fartyget och 42 personer af de 52 som stadnat qvar ombord, allt hade försvunnit. : : — ÖSTERRIKISE VIDSKEPELSE En korrespondent till Morning Chronicle skrifver följande, af den 22 sistlidne Mars. För dem som tro på moderna underverk kan föl jande berättelser icke annat än vara uppbyggande, isynnerhet som händelsen tilldrog sig i Wien, hvilken stad sällan välsignas med uppenbarelser af detta slag. De aflägsnare provinserna af kejsardömet, de bergiga distrikterna af det österikiska Tyrolen anses i allmänhet af de andliga auktoriteterna säsom ett gynnsammare och mera passande fält för deras ope. rationer. Svarta jungfrur, begäfvade med undergörande förmåga, rikligen utpyntade på sina ensliga altaren; blodstänkta mälmingar och jungfrur, hvilkas porer vid vissa tider svettas blod till de rättrognas uppbyggelse, äro fenomener redan väl bekanta för sådana af edra läsare, som rest i Baijern eller Österrike. Loyolas outtröttliga lärjungar hafva på ett föga mindre imponerande sätt annonserat sittintäg i Österrikes hufvudstad. Det nya mirakel, som nu anrättas för den troendes fromma blickar, är helt enkel! intrycket af ett blodrödt kors, lemnadt på en bordskifva af en fantom, som uppenbarat sig för en af systrarna i ett Elisabethiner-kloster. Det synes att aägot litet misstag egt rum — bestående, säsom jag föreställer mig, i någon försnillnipg af de fonder som blifvit afsattå till själamessor för det ifrågavirande spöket, som kom midt i natvem tu nunuaus rum, för att öfver detta förhållande anföra klagomäl, Jag vågar tro att spöket var en qvinna. Hon klagade bittert öfver det bedrägeri, hvarigenom hon gick miste om sin ro i grafven, och försvann med löfte att komma igen, sä länge icke ett erforderligt antal messor för hennes själs ro blifvit lästa och betalde. Den förskräckta systetn antog sig den hinimelska gästens sak, och de undersökningar hon lät anställa bekräfjade på det noggrannaste hvarje detalj af spökets ippgifter. En subskription föranstaltades till följe leraf och man samlade eh summa tillräcklig att öringå. den störda anden till fo, hvars besök ocksä sanska riktigt upphörde. Vid -dess sista besök tog ig naturligtvis den fromma systern för ätt bedja anlen om nägot tecken, alldenstund intet vittne var till hands; som kunde intyga den öfvernaturliga uppenvarelsens riktighet. Dertill samtyckte spöket ganska veredvilligt, och intryckte på ett bord det röda koret, hvarmed nunnan förklarade sig belåten. Säunda lades ännu en enhet till listan af de tusen ch ett underverk, som skett i Österrike sedan det ittonde ärhundrädets början, och dä jag säger eder tt historien tros af ett stort antal bland de lägrel lasserna, skall ni icke förundra eder öfver att säl nängen misströstar att sanning och upplysning näsonsin skall genomtränga dessa okunnighetens och idskeppelsens regioner. — EN KAPITALIST i TnASOR. För några dasar sedan, berättar ett belgiskt blad, afted i Brässel, id rue dIsabelle, der han sedan lång tid tillbaka ott, en gubbe vid 79 ärs älder. Hans namn var jraudron, fransman till börden och född i Verquin. la grannarne och alla som kärt denne man trodde tt han befann sig i det djupaste elände; säväl hans lädsel som hans boning -gaf för öfrigt vittnesbörd erom. Det lilla hus der han bodde hade det fattiaste och uslaste utseende man kan tänka sig. — )enne, som det tycktes, sä olyeklige gubbe mottog varje dag af en fremmande person en blygsam mälid, bestäende af en enda rätt af potates och något mör. En gaffel af jern och en tallrik utgjorde hela ans husgeräd. Det var i detta tillstånd som döden om och öfverraskade denna girigbuk,-tyden gamle ar i sjelfva verket en sädan.Dä han icke i Brässel ade nägra kända anhöriga, så -läto myndigheterna, fter en noggrann inventering, försegla hans tillhöigheter. Man blef icke litet förvänad att i en gamnal kista upptäcka en påse, fylld med guldmynt: duater och Wilhelmsdorer: tvenne päsar innehällande emoch tväfrancsstycken samt andra mynt, det helal: ill ett värde af omkring 20,000 francs. Äfven fann nan silfverpjeser af utmärkt beskaffenhet ochhögt ärde, samt eganderättshardlingar till icke mindre än ex hus, tillhörande denne samme person, . I öfre väingen fann man flera säckar, fyllda med linne, ianskläder, skodon etc., allt nytt och af bästa qvatet. I nästan alla fickorna på kläderna fann man asbeller för reduktion af fremmande myntslag i inemska penningar. Man har om detta fynd understtat auktoriteterna i den aflidhes födelseort, på det e måtte anställa efterforskningar efter hans arfvinar, hvilka utan tvifvel skola skynda att infinna sig Brissel för att taga i besittniog det dem sä oförnedadt tillfallna arfvet. tet Rättelse: 1 gärdagsbladets följetong, första sidan, :te spalten, 5 och 6 raderna nedifrån, stär: Ninive jufvar, läs: Nivive-tjurar. : Redovisning för ytterligare influtne medel till de nödlidande i Wermland:

15 april 1852, sida 3

Thumbnail