cenllerne utgor 101. — Ett nytt bevis för penningebrist i landet är, att Skånska privatbanken i Ystad blifvit så öfverhopad af låneansökningar, att på dem som hädanefter ingifvas penningar icke kunna förväntas förr är omkring 4å 5 månader från den dag lånehandlingen inkommit. — Första häftet af Humboldts Kosmos, på svenska öfversatt af hr G. Thomåe, och förlagd af hr Ph. Meijer, har lemnat pressen och kommer oförtöfvadt att utdelas i bokhandeln. Vi skola ofördröjligen återkomma till en omständligare anmälan af detta arbete, som lärer komma att efterföljas af Cottas bref öfver Kosmos och flera andra -naturvetenskapliga skrifter af högt värde. Vi önska uppriktigt framgång åt dessa vackra förlagsföretag, som geaom beredandet af en verkligt god och bildande läsning är det säkraste medlet att motverka den dåliga litteraturen. Kosmos utgifves i häften å 32 sk. bko, hvaraf 2 utkomma i månaden och det är beräknadt att priset för hela arbetet i den svenska öfversättningen kommer att understiga hälften af originalets pris. — Upsala Correspondenten berättar, att 6:te delen af hr Atterboms Siare och Skalder innehållande en skildring af Bellman, nu är lagd under pressen. — Vi hafva icke velat undandraga oss att fästa de läsares uppmärksamhet, som sätta värde på en vacker handstil, på en annons af hr kalligrafen Nilsson i dagens nummer, sem erbjuder att på kort tid förbättra den mest ohjelpliga handstil. Vi hafva sett de vackraste prof på hr N:s förmåga att bibringa sina elever denna vackra och nyttiga färdighet, och vi anse oss derföre kunna rekommendera hr N:s biträde åt alla som deraf äro i behof. — Man löser i Skånska Telegrafen: Så fort fråga blir om ängbätskommunikationer, återkommer man alltid till en erinring om lojheten och trögheten att begagna sig af de fördelar, som för oss erbjuda sig. Äfven denna vinter har, i likhet med flera föregående, farvattnet häremellan och tyska sidan varit öppet ända igenom. Hamnen här har icke varit tillfrusen och postjakten har, med undantag af en eller annän gäng, dä den för is fått anlöpa Rägen och der aflemna och intaga posten, gitt ända fram till Stralsund. Ny besökes hamnen af danska ängfartyg 14 dagar tidigare än af dem, som föra den svenska posten, under det, efter hvad man sagt oss, ångfarten ifrån Köpenhamn nästan hela vintren underhällits på Kiel, ehuru denna passage är vida längre än häremellan och Stralsund. Någon gång bör väl en förbättring ske i detta kommunikationsförhällande; vore det då icke af stor vigt för vårt affärslif att vederbörand? iu förr dess heldre ville reflektera härtill? — Östg. Corresp. meddelar en korrespondensartikel från Persien, dat. Schiraz den, 24 Dec. 1851. Brefskritvaren är en f. d. barberare i Linköping, sedan underläkare vid garnisonssjukhuset i Stockholm, vid namn C. G. Fagergren, som frän Schiraz skrifvit till en af sina bekanta, hvilken meddelat brefyet ät Ö. C. Fagergren har genomgätt mångfaldiga öden ; till fots genomvandrat Tyskland, och Frankrike; i Paris lätit engagera sig i rysk tjenst; rest till Ryssland och medföljt en armåcorps till Tscherkassien, der han blifvit fången, men lyckats rymma ur fångenskapen och ankommit till Konstantinopel, hvarest ban antagits vid armeen säsom fältskär; begifvit sig tillbaka till fiderneslandet 1846, samt 1847 företagit en ny utvandring ät samma häll, under hvilken han blifvit i Ungern plundrad af röfvare och i utblottadt tillstånd ankommit till Bucharest, der en ung, rik enka med all makt sökte förmå honom att med sig ingå ett äkta förbund. — Fagergren drog doek vidare samt ankom till Konstantinopel, der han likyäl förgäfves sökte att äterfå sin fältskärspost. Det utbrutna kriget med den rebelliska Kurderhöfdingen Bederkan Bey förskaftade honom emellertid en annan plats vid armåen, TI drabbningen vid Dergul, genom hvilken kriget slutades, erhöll F. en stark kontusion och en luxerad axel, hvilket hindrade honom att gifva värd ät andra. Då officeren dett2 oaktadt påfordrade hans verksamhet, men F, i anseende till sin blessyr var ur ständ att fullgöra den, blef han af befälhafyaren antydd att aflägsna sig, c. c, Frågor, framställda till diskussion vid landtbruksmötet i Ystad d. 28 och 29 Juni 1852. 1:o Efter hvilka reglor böra öppna diken anläggas, 4 att de under olika förhällanden motsvara sina ändamäl?