Aftonbladet – 7 april 1852, sida 2

ofta af .konvulsiviska rysningar. Bellah bir behöll skenet; af sin vanliga. värdighet, mer hennes ytterliga blekhet, hennes osäkra blick, de ständiga rynkorna mellan : hennes ;bågformiga ögonbryn, förrådde den: strid hennes själ hade att uthärda. Endast Fleur-de-Lys syntes främmande för hvarje hemsk känsla, och han tycktes lefva helt och hållet för festen, för sin kärlek och sin seger. Han: strålande: panna, hans. lifliga. tal skingrade så:småningom det tvungna 1. sällskapet, åter. väckte förtröstan och hopp, lofvade framgång och lifvade :de nedslagnas sinnen... I en has bredde sig likväl ett moln öfver den ung: mannens sköna drag, och den mening har börjat. dog bort på hans läppar; dörren öpp nadesy Alix hade inkommit; hon närmade sig långsamt och tyst bordet. Markisen skynda de sig fram till henne och förebrådde henn vänligt . hennes oförsigtighet. -Alix svarad med knappt hörbar stämma: att hon kände sig bättre, och att hon derföre ville vara när varande vid sin unga matmoders bröllop Markisen, rörd af detta tillgifvenhetsprof, ville ej längre motsätta sig hennes önskan, och skogvaktarens dotter tog plats: vid Andrear sida; men den unga flickans vanställda drag, ennes mörka nästan hemska klädsel, henne: vacklande hållning, hennes oväntade uppträ dande, hade åter, liksom ett dystert förebud. tillslutit allas hjertan och läppar. Till .oel med Fleur-de-Lys syntes orolig; hans ta blef afbrutet och besynnerligt: och då. hal såg att man med förvåning betraktade honom rodnade han flyktigt. Samtalet afstannade alldeles. Måltiden slöt: under en isände tystnad, då kapellklockan; som slog tolf, förkunnade att presten vid al taret väntade på de förlofvade. Kergants kapell, bygdt i den mest rena götiska stil, reste sig till venster om slottet