Aftonbladet – 7 april 1852, sida 1

utverka att Fleut-deGenet ej behöfver resa, ifall denna tanke oröar dig. dr ; ! Nej, nej, jag tåckar er,, afbröt lifligt skogvaktarens dotter; min far skulle aldrig förlåfa honom om :han dröjde här... Dessutom är det ej dettas: jag är sjuk. Och ni äm har gifta er, nådig fröken 2: 1-0, : sAnnu Påttoniser or yNT älskar honom?s återtog Alix efter en påus: voi! . tv la Ja Alix! storb ögön, ännu mera förstorade genom febern; lågåde ögonblickligen? af -en-dyeter eld; hvilken! dock! mildrades så småningor då de mötteBellalis upprörda blick. Med en håstigromfåmning: förde -hön frös ker Kergäntier mot! Big, soöchdrog henne thed ettslägs våld:emot Bitt sköte; sedamnlindäde hön sina begge armar: allt fastare-kring Bellähs hals och utbrast: i snyftningar. Bellab försökte ej att motsätta big: detta utbrott åf ömhet; en oförklarlig ungdömens och sMärtähs sympati framlockade äfven-henhes ymniga tårar. Sittande pårsängkantensHos den sjuka; förblef hon länge stum; de båda unga flickornas tårar blandades: :Alix torkåde tankspriddbort-tårarnefrån siiv älskade rivals angigte med sina långa svartä lockar: Kado kom att afbryta dette stutimasamtal erellan tvenne lidande; som utider det -de-söktetrösta hvarann ej kände hvarandras-emärtå. -Bellä tryckte ännuen gårig sbärihdomsvännens känd, och gick ur rummet, yttrande några vänliga ord åt skogvaktaren: Herr de Kergant bade blifvit uppekålleh gehori s8ihä miitäriska pligter j öch? tillbragte eftermiddagen uti skögen under: konferenser med de. andra cheferna. Som qvällehg första skuggor inbröto återvände han fill slottet. . De En-glad belåtenhet lyste uti hela bans vär sende. Allt. gynnade Fleur-de-Lys planer.