Aftonbladet – 6 april 1852, sida 3

kallas han Shakespeare. När namnet skrifves så, betyder det lanssvingaren, hvilket namn skall blifvit gifvet skaldens farfar af engelska konungen för tapperhet i kriget mot fransmännen, Ännu 14 andra skrifsätt förekomma i hans födelsestad Stratfords kommunregister, deri namnet förekommer 166 gånger. Här skrifves det nemligen 69 gänger Shakxpear, 18 gänger Shakxpere, 17 gänger Shakspeyr, 13 gänger Shakespere, 9 gånger Shakyspere och Shaxspeare, 8 gånger Shaxper, 5 gänger Shakspere, 4 gänger Shackesper, Shacksper och Shakysper, 3 gänger Shackespere, 2 gänger Shackspere och 1 gäng Shaksper. — UmpPomuvrua. Missionärerna af Norska Missionssällskapet hafva grundat en ny missionsstation i Södra Afrika, som de gifvit namnet Umpomula : (hvilostad). Missionärerne Schreuder, Oftebro och Udland anlände dit efter en tio dagars resa frän Uitkomst, uppehöllo sig der halffjerde månad och byggde de nödvändigaste husen. Larssen och Udland skulle nu qvarstanna i Uitkomst och Schreuder och Oftebro öfvertaga den nya stationen. — OM TORF SÅSOM BRÄNNMATERIAL. Enligt Nordiska Biet har i S:t Petersburg under loppet atl: nästlidet är en ganska vigtig uppfinning blifvit gjord som äfven förtjenar uppmärksamhet hos oss. Säsom kändt är omgifves nämnde hufvudstad af vidsträckta träsk och kärr, från hvilka man hittills förgäfves sökt draga nägon större fördel och hvilka derföre ända till närvarande tid icke egt nägot större värde. Dessa kärr bestä till stor del af torf, ett brännmaterial, som nästan uteslutande begagnas i hela Holland och alla vid Nordsjön belägna städer. För Petersburg och i allmänhet norra Ryssland har den största svärigheten hittills bestått deri, att den korta och ofta regniga sommaren icke tillätit att torka torfven; att åter såsom fuktig begagna densamma till eldning at rum ansåg man hittills ligga utom möjlighetens omräde. Hedersborgaren Andrej Nikolajewitsceh Subtschaninofft, egare af ett kärr i grannskapet af hufvudstaden, begynte redan är 1845 sina försök med detta brännmaterial. Men hvarken torfvens torkning i fria luften eller under skjul, ej heller användandet af en press, för att sålunda bortskafta fuktigheten, ledde till nägot resultat, hvarföre hr S., efter att bafva experimenterat i sex ärs tid och användt derpä mer än tjugutusen rub. siltver, beslöt att öfvergifva sitt företag. Slutligen efter otaliga försök lyckades det hoaom likväl att till bränsle begagna fuktig torf, utan någon föregången torkning. Under loppet af sistlidne vinter har hr Subtschaninoff eldat alla sina boningsrum endast med fuktig torf utan att begagna ved. Sedan hr Subtschaninoff sälunda i sjelfva verket lyckats i sitt företag, äterstod för honom likväl ännu en annan ganska svår uppgift att lösa, nemligen att öfvertyga äfven andra, att också fuktig torf kan begagnas såsom bränsle. I sädant ändamäl anställdes det första försöket uti medicinalkonseljens sessionsrum, med en derstädes befintlig holländsk kakelugn; derefter i närvaro af H. K. H. Hertigen af Leuchtenberg å ett jernbruk, slutligen i större skala inom kejserliga bibliotheksbyggnaden, hvars kakelugnar inrättades i enlighet med det för torfvens förbränning erforderliga eldningssätt.. Hr Subtschaninoff hade den lyckan att af Hans Majestät Kejsaren emottaga en gäfva af 500 rub. silfver till anställande af vidare försök. Numera eldas inom hufvudstaden med torf:1 i Vinterpalatset en stor pneumatisk ugn; i kejserliga bibliotheksbyggnaden 16 ugnar; i kejserliga vetenskapsakademien tvenne ugnar i laboratoriet; i S:t Petersburgska garnisonens kaserner 26 kakelugnar i booingsrum och en stor bakugn; i verkliga geheimerädet furst Dolgorukijs hus en ugn ä paradtrappan samt en i jordvåningen, utom en eldningsapparat för de öfre väningarna, en spis med häll, på hvilken hvarjel: slags mat kan tillredas; dessutom särskilda ugnar ji palatset i Zarskoje Selo, och i ett stort antal privata . hus. — ELD UTAN BRÄNNMATERIALIER. Engelskal tidningar omtala en seance, som hölls den 20 Mars i Polytechnic institution, hvarvid förevisades m:r Bachhoffoers och m:r Defries nya patenterade elda. Processen bestär deri att man i gallret af en vanlig stenkolskamin i stället för stenkol inlägger tunna skifvor af nägon oförstörbar metall, som genom inverkningen af gas i ögonblicket blifver glödhet och genom skifvornas stora värmeutstrålande ytor sprider ett lika stort belopp af hetta som en god stenkolsbrasa. Det är föreslaget att använda kolfritt gas, som fås genom dekompositionen af vatten, och som är fritt från all obehaglig lukt och andra olägenheter som ätfölja bruket af vanlig gas. Denna eld ger ingen rök, aska, sot eller annat obehag, som medföljer en koleld. Den kan tändas på en minut, och dä materialiet ej förbrännes är gasen det enda som förorsakar nägon kostnad, mnemligen halfannan shilling (42 sk. bko) för 1000 kubikfot. Fördelarna äro mängfaldiga: gasen har ingen af de olägenheter man öfverklagar vid dess bruk i enskilda boningar. Den smutsar ej, och värmen kan regleras med fullkomligaste noggrannhet, och passar derföre mycket väl för kökets behof. Kostnaden är ungefär 3 pence (17 sk. bko) för den dagliga uppvärmningen af ett stort rum. I sanitärt afseende kan denna uppfinning bli af ganska stor vigt för stora städer, hvilkas atmosfer derigenom alldeles kan befrias från den ohelsosamma och besvärliga röken. Patentegarne ämna att bilda ett bolag för att i stort kunna tillämpa sin uppfinning. 2 — JERNVÄGSÄFVENTYR. På Yorkjernvägen inträffade för nägra dagar sedan följande tilldragelse, som lätt kunnat medföra de förfärligaste följder. Genom en machinists försumlighet kom en lokomotif från stationen i York i gäng på egen hand och framilade på jernvägen med en hastighet, som snart steg till 60 eng. miles i timman. Tvä mil frän stationen observerade konduktören på en kolvagnsträng den mot honom frambrusande machinen, och sökte bastigt vända för att undvika en sammanstötning. Snart var dock den lösa machinen sä nära, att konduktören pä kolvagnsträngen knappt hade tid att hoppa ned på marken, lyckligtvis utan att skada sig. Sammanstötningen blef fruktansvärd. En mängd waggons krossades och förödelsen var förfärlig. Man kan ej utan rysning, slutar berättelsen härom, tänka på de följder, som en sammanstötning med det straxt efter kolträngen följande passageraretåget skulle medfört. Den timade skadan skattas till 40,000 rdr bko. Den machinist, hvars försumlighet var första anledningen till olyckan, har blifvit dömd till 10 sterling böter. — EN AMERIKANARE ÖFVER ÖSTERRIKISKA REVOLUTIONEN. William H. Stiles, Förenta Staternas f. d. chargå daftaires i Wien har nyligen i New-York och London utgifvit en bok under titeln: Österrike under ären 1848 och 1849,som i Amerika och England blifvit mottagen med mycket bifall. Genom Kossuths ankomst, med hvilken Stiles nämn: de tid stod i beröring, har detta intresse blifvit ännu mera stegradt. — Förf. lemnar i sin bok tillika en bistorisk öfversigt af österrikiska politiken sedan 1815 och skildrar densamma såsom helt och hället antinationel, sä väl i germanisk, som i romanisk, slavisk och magyarisk hänsyn. Händelserna i Ungern tecknar han som ögonvittne. På gifven anledning af Kossuth hade ban den 3 Dec. 1848 gjort kejserliga regeringen förslag om ett stilleständ mellan de stridande armeerna för vintermänaderna. Detta förslag töranledde en konferens mellan furst Schwarzenberg och hr Stiles, hvari den sistnämnde tackade den sednare för hans bemödande att ävägabringa en förmedling och, i tall han erhölle vidare meddelanden från den revolutionära ungerska regeringen, hänvisade ho Inom till den af kejsaren för ledning af de ungerska angelägenheterna beordrade furst Windischgrätz. Han konfererade äfven med denne, som dock redan då yrkade på Ungerns ovilkorliga eftergift. Ungerska monarkiens slut häde redan då varit beslutadt af de österrikiska auktoriteterne, ehuru detta mäl först