Aftonbladet – 6 april 1852, sida 2

enheten af den i Mellby kyrka tillgripna egendom, samt att något värde icke blifvit satt hvarken ä föenämnde silfver eller å en silfverbägare, som hos Jarl Fredrik Pettersson päträffats och en annan person anmält hafva blifvit från honom stulen, hvarföre Kongl. Hofrätten, som undanröjt underställda utslaget hela dess vidd och visat mälet åter till Häradsräten, förklarat att Häradsrätten, sedan anmärkte briter i ransakningen afhulpits och ät behandlingen af nälet i öfrigt egnats den omsorg, som för detsammas oghöriga och fullständiga utredande erfordras, skulle atan hinder af förra utslaget meddela nytt laglikmäigt utlätande i mälet.. tll — En ung, rask Gottlänning, Johan Pet:erson, för hvars oroliga ynglingasinne stugan och handelsboden blefvo för trånga, och som sällskap med trenne jemnåriga, Gardell, Liaiegren och Petterson, för ett par år sedan lrog ut att söka sin lycka i Kaliforniens guldsrufvor, befinner sig för närvarande uti nämnde lands hufvudstad, San Francisco, derifrån han len 15 sistl. Januari skrifvit ett bref, hvarur Gottlands Tidning meddelar: Do .. . Jag har etablerat mig här på platsen kompani med ena annan svensk, en utmärkt hyggig man, vid namn Eisen, från Stockholm: vi hälla vär cigarrhandel och bar-rum (restauration), hvil set hittills gätt så bra, att vi för månaden kunnat yeräkna hvardera circa 600 rdrs förtjenst. Behällningen skulle hafva varit vida större, om ej hushyran vore sä grufligt stor; vi betala för vär lokal mer än 1000 rdr i månaden. Man tror emellertid att husyrorna snart skola blifva nedsatta. Händelsen kan sanske göra, att jag kommer att flytta ned till San lan; allt beror på om min nye kompagnon kan få sälja sitt hus. Vär plan är att i San Juan etablera stt värdshus: der är platsen, hvarifrån passagerarne så öfver Istmus, och troligen blir det efter denna lag få resande, som komma att taga vägen öfver Panama. Gär nämnde plan i fullbordan, så komma Bisen och jag ändå att fortsätta rörelsen här, med ivilken han dä öfvertager bestyret. Hvad Kalifornien beträffar, så tycker jag nu om andet, emedan jag numera har utsigter till förtjenst ;ch verksamhet; i motsatt fall skulle jag ej vilja lefva 0 dag här. Skulle dock någon spörja mig till råds ;m en resa hit, så tror jag visst att det blef ett afsådande. Hellre mä man söka sin lycka i Södra Amerika: något bättre land än det sistnämnda finnes cke — det är säkert. G—Il och jag hafva alltid varit mycket tillsammans. Han har varit mindre lycklig än jag, ty han nar varit ganska sjuk, men sedan han åter blifvit sk och rask, har han rest till Australien, för att örsöka de derstädes funna guldminorna, Är ingenting der att göra, så kommer han snart tillbaka. Ingendera af oss båda har varit uppe i minorna här städes: der är ej mycket att göra, och allt beror på yckträff.,