Aftonbladet – 5 april 1852, sida 4

a SUbskKriptions-Ånmälan, LÄROBOK I VERLDSHISTORIEN, högre Undervisnings-döstalter och till Sjeifstudiamaf . oc Dr GEORG WEBER, Prof. i Hist. samt Rektor vid ihögrö Borgarskolan i Heidelberg. Öfversättning från femte; till närvarande tid fortsatta upplägan toh 3 At In shun-af GuUSsTAF THOMEE. Den enda pålitliga grundvalen för all medborgeriig bildning — yttrar Förf. i sitt företal till denna bok, — är historien; af henne ensam får man den enda säkra måt:btocken till bedömande af det närvarande i statens och kyrkans lif; bon skyddar mot utopiska drömmar, som icke kunna realiseras, men lärer äfven, att fasthåliandet vid forntida institutioner, och öpinioner, hvilkas grundvalar redan fallit, och som i vår tid icke längre ega något stöd; är idel dårskap; hon visar, att stäter ega trefnad blott då, när fosterlandskärlek och nationalanda ega ett. krafifallt. lif hos ett folk, när det i menniskonaturen ingehoende frihetsbehofvet uppmärksammas och näres; men hon varnar äfven för hvarje öfverilning, för systemer och.theorier, .som icke-utgå från det bestående och faktiskt gifna, icke bafva sin rot På fosterländsk jord el:er i folkets natur, seder och tänkesält; bon lärer,. att-det:i en pådogmer uppbyggd Kyrka al drig kan finnas fri öfverensstämmelsa mellan alla densammas medlemmar, att det fanatiska .sträfvandet efter kyrklig enhet bragt der förfärligaste onda öfver verlden, samt att följaktligen tolerans och menniskokärlek måste anses som de första bland christliga dygder; men bon visar äfven, att den: för: menniskonaturen oumbärliga christendomens väsende är heligt och oförvanskligt, attvall inedborgerlig krafö.och! dygd Kunna inom en kyrkas vidsträckta område utveckla sig bättre än inom den trånga krotsen af gn sekt? 41. I AE . 4 Det har varit författarens syftemål att uti sin lärobok! närma sig till lösningen af dessa uppgifter, och derföre har han deri äfven fäst afseende v d kulturen och litteraturen, vid religionsväsendet och stalsförfattningarna vid folkens seder; tänkesätt och hela historiskarlefnadsverksamhet. flan har sökt att med sin skildring af de historiska tilldragelserna väcka läsarens fantasi, men derjemte sysselsätta och tillfredsställa hans länkeförmåga genom framställandet af jorsaker och verkningar; ban här icke skrifvit något registerartadt repertorium af namn, årtal och händelser. men icke heller någon läsebok för barn, uten han Nar sökt att concist, men klart och lättfattligt skildra alla historiens vigtiga momenter, att i ton, bållningsoch stil atmärka de storartade händelserna från lifvets vanliga småtilldragelser samt att genom framställningens. värme och Mif väcka deltagande-och hänförelse för det höga och ädla i tänkesätt och handling, Dot har, med ott ord, varit bans afsigt, att åt nvgdomen och den bildade i allmänhet lemna en bok, hvari de uti sammanträngd korthet skola finna det för dem nödvändiga historiska kunskapsmåttet, finns de vigtigasto folken i alla tider framställda med hänseende till sitt statslif, sill röligionsväsende och sin kultur. z . co Att författaren lyckats i denna sin afsigt, bevisas af de stora upplagor hans verk redan erhållit, och af hvilka den sista sträcker sig ända till 4850 och således omfattar de-gednaste vigtiga och på hvälfaingar rikacåren; NT så Den svenska öfversättningen af detta arbete, hvilket tillika kommer att utgöra 8:dje serien af det på mitt förlag utkommande Bibliothek för Hemmet utgifves tills vidare i häften å 16 sk. bko subskriptionspris. För att gifva den svenska upplagan ett ökadt intresse kommer densamma att åtföljas af en HISTORISK-CEOGRAFISK ATLAS, Ibestående af 25-kattor efter-Muhblert -8 Sprunershistoriska kartverk. — Då de första nu under vintern utkomna häften blifvit till arktalet något mindre än som ämnadtvarit. erhålla subskrib. ersättning derför i! de följande, och hoppas förl. att kunna mrymma hela verket i occkr pg Di är25chöfren. : ; : ; Subsknyption emo tages: och de utkomma häftena finnas att tillgå i de fleste boklådor i riket. Stockholm i Mars 1852. ALBERT BONNIER-. FSPOCKHOLM, å Aftonbladets Tryckeri, Stors Mvostan på Gå