Aftonbladet – 5 april 1852, sida 2

Få ögonblick voro förflutna, då ett genomträngande, uthållande skrik hördes .komma från Bellahs rum; Andrga; som hade sitt rum straxt bredvid sin fostersysters, väcktes genast och störtade ditin. Bellah låg utsträckt på golfvet, blek som döden. Rummet fylldes snart af all slottets. personal. Under det att markisen med stiftsfrökens tillbjelp försökte att återkalla sin dotter till lifvet, varseblef Andråa brefvet, som blifvit afbrutet vid Fleur-de-Lys ankomst; hon ögnade igenom några rader, i den tanken att hon derigenom kunde få någon upplysning om det onda, som träffat hennes syster; derpå ryckte hon häftigt till sig brefvet och förvarade det hos sig. Samma natt ankom en ung qvinna, ridande på en häst; helt skummande af svett, till republikanernas förposter och begärde att genast blifva ledsagad till deras general en chef. Sedan qvällen förut hade generalstaben förflyttats till den lilla staden, som låg utmed strömmen, ungefär tre mil från Kergant; Vid de första ord, som den unga flickan yttrade till generalen, lät han kalla Pelven. Efter en halftimmes hemlighetsfull öfverläggning begaf sig den unga amazonen bort samma väg hon kommit. Dagens första strålar grydde på horisonten och Pelven var ännu inne hos generalen då man sade honom atten fånig bondgosse, som flera gånger förut varit brefbärare mellan honom och hans syster, ville tala med honom. Gossen lemnade Hervå ett bret, kuverteradi med yttersta omsorg. Det innehöll tvenne rader från Andrea och Bollahs påbörjade bref. Hermione. Nå väl! Det beror på mig sjell att erbålla rättvisa Må templets hvalf återskalla af emärtans rop. Racine. Herr de Kergant var en af dessa vördnads