Aftonbladet – 5 april 1852, sida 1

varit nog för att öppna den vägen till Paris, för att med ett slag Krossa denna republik, då starkare än nu, denna tid kan återkomma :. . Fäderneslandet är ej som konungen svartsjukt på dem som tjena det... dess befriare skulle alltid förvärfva sig dess erkänsla .. Detta är ett ädelt vågstycke, och en själ är j låg derför att den låter inleda sig deruti , . . Emedan man tvingar oss att kasta oss in uti äfventyrliga företag, så är åtminstone dötta stort och värdigt en man! Fröken de Kergant hade med fasa åhört detta språk af en själ skakad af orättvisa, exalterad af ärelystnad. Nu, förstår jag er,, sade hon: ert högmod förvirrar er, Fleur-de-Lys. :ni störtar er i olyckan; men, hvad som är fasligt, oerhördt att tänka, det är att ni störtat oss alla med er... ni ger vår sak dödshugget ... och jag ser det, min Gud!s tillade hon, i det hon med förtviflan sammanknäppte sina händer: sjag underrättas derom, och jag kan ej göra något för att förhindra denna olyckal, Ni förmår allt öfver mig, Bellahi, sade Fleur-de-Lys med sakta afbruten röst och lade i detsamma sin händ i den unga flickans hand; Hon såg på honom utan att svara. Jan, återtog han, det finnes ingen pligt hvaråt jag ej med glädje helgar mig, ingen bitterhet, ingen skymf, den jag ej skulle välsigna om jag blefve er make.n Min make! utropade : Bellah och tog häftigt ett steg tillbaka, liksom skule ett osynligt svalg öppnat sig för hennes fötter. Alltsedan jag lärde känna er, Bellah, har ingen ära, ingen lycka haft något annat värde för mig än det, att jag derigenom närmades till er. Er Kärlek skulle kunna ersatt mig allt. Ni bar vägrat mig den. Jag har blifvit fattad af svindel. För att kunna glömma