Aftonbladet – 3 april 1852, sida 3

ten blef. ungefärligen lika under begge dessa ären. Samma förhållande egåe beklagligen icke rum i afsa och norska sjöfarten mellan deun: es hamnar. Om de tvenne sistförflutns ären jemföras, så visar dot sig nemligen, att under det förra 31 fartyg, hvaraf 22 voro lastade med utländska produkter, hitkommit, dä deremot under dei sednare allenast 13 anländt frän utländska orter, hvaraf trenne fraktsökande. Dä ett motsatt resvltat varit förväntadt, i anseende till den nya navigationslagen i England, så mäste orsaken till denna minskning till en stor del tillskrifvas dels härjningarne af gula febern i Brasilien, hvilka minskat sjöfarten med nämnde land, och dels de ledsamheter som drabbat vära skeppsförare i Förenta Staterna, der besättningarne som oftast deserterat, lockade af det kaliforniska guldet eller af anbud om höga mänadspenningar på de amerikanska fartygen. Många af vära skeppare hafva med anledning häraf nekat att på nämnde länder antaga frakter, hvilka, i betraktande af nyssnämnde omständigheter, ej skulle lemna dem nägon behällning. Piden synes derföre vara inne för de europeiska makterna att söka ästadkomma ett hämmande af de mänga missbruk, som i trots af den amerikanska polisens bemödanden dagligen förefalla i Förenta Staterna, och i synnerbet i Newyork, till stor skada för handelsoch skeppsfartsrörel en. Såväl med anledning af trävarutillförselns inskränk ding under de sednare tvenne ären, och det lugn, som nu räder i Frankrike och dagligen befästas, hafva trävaror alltsedan Februarirevolutionen ej haft liflisare efterfrägan än under de sednast förflutna mäaaderna, och utan tvifvel kommer samma gynnsamma konjunktur att äfven i är fortfara, helst mänga och stora byggnadsarbeten förberedas här i orten. Deremot har svenskt jern funnit en mycket trög afsätt aing och priset derå är fortfarande ytterst lägt. Importen till Marseille öfverträffar ensamt hela tillförseln till alla andra franska hamnar tilsammantagen. och stora partier ligga ännu osälde på platsen. Af 12,600 ski, som hitförts, har nära hälften utgjort af stäljern som stannat i Frankrike och säledes er lagt tul afgiften. Varan har i allmänbet användts af le stora stälmanufakturerna, hvilka för närvarandejäro lifligt sysselsatte för de under arbete varande jern banorna; men detta stäljern faller sig på det hela alltför dyrt för importörerne, och all större afsättning ir derföre hindrad, i synnerhet sedan det franska jerset, i följd af bättre beredning, kunnat med förde! täfla i pris och qvalitet. med det svenska, och när en säng de rika jerngrufyvorna i Algerien blifva bearbe ade, torde konkurrensen bli ännu större. Exempelvis torde få nämnas, att en enda fabrik i det inre af landet under förlidet är tillverkat cirka 500,000 livres med fransyskt jern, för hvilket behof åen förut alltid begagnade svenskt jern. Då nu franska regeringen ieke anser tiden vara inne för att följa Englands 2xempel af en sann och fullständig handelsfrihet, så ir det af nöden att svenska bruksidkare och expo:törer nägot nedsätta sina anspråk, så vida de ej snart vilja se all utförsell till Frankrike afstadna. Beträffande vär sjöfart i allmänhet får jag nämna, att utaf 39 svenska och norska fartyg, som härifrån afgätt till utrikes hamnar, al!enast 24 härstädes intagit full last. Af de äterstäende 35 voro deremot de flesta befrakade att lasta antingen i Cette, Port Vendres eller Odessa och Alexandria. Frakteras hafva för det mesta varit förmänliga, nemligen 7 dollars och 10 ?7, pr ton härifrån till Newyork, francs 20 pr pipa vin från Port Vendres till Brasilien, 22 åa 24 sh. sterling pr ton mjöl eller oljekakor till England, och 4 sh. 6 d. å 4 sh. 9 d. pr qvarter hvete, 55 å 57!, sh. sterl. pr ton talg från Odessa till England och 6 sh. pr qvarter bönor frän Alexandria till dito. De fartyg, och deras antal är stort, som under sista månaderna obefraktade afgätt frän Algerien och Italien till Alexandria, torde deremot blifvit utsatte för stora förluster. På en gäng hafva nemligen frakterna der tädes fallit ned till hälften, i följd af det stora antal fartyg som ditkommit från England och lastade med aila nödiga materialier för anläggandet af jernbanan mellan Medelbafvet och Röda hafvet. (Slutet följer.) ————