Aftonbladet – 2 april 1852, sida 2

cent, eller med chefen för belägringstillstån-. det, general Castellane. Dylika konflikter: mellan de förut bestående myndigheterna och de nytillkomna spioneri-inspektörerna anses ! förestå på många ställen, då dessa sednarel. ej kunna komma i utöfning af sitt kall utan! att på ett eller annat sätt falla de gamla myndigheterna i embetet. ; Åtskilliga arresteringar, bland hvilka några; ganska vigtiga, sägas hafva skett i Paris. Korrespondenter från denna stad påstå dock, att alltsammans är en polisens tillställning för att åter mana fram det röda spöket och förskaffa presidenten en förevändning att i sitt tal till de konstituerade kårerna antyda, det samhället ännu icke är fullkomligt räddadti samt ge en vink om att för detta ändamål kejsarevärdighetens återinförande är af nöden. Tidningarne onmtala för öfrigt talrika stränghetsåtgärder från flera håll. ; Rykten om en förestående modifikation i. kabinettet och åtskilliga andra personalförändringar i de högre guvernementala regionerna cirkulerade åter. I politiska kretsar talades mycket om att! ett ganska intimt närmande skall hafva skett! mellan franska och engelska regeringarne, ett. närmande, hvars första frukter skola varit biläggandet af stridigheterna med Schweiz. Italienska tidningar omtala en not från franska regeringen till romerska hofvet, hvariuttryckes presidentens önskan att före detta års utgång få se den fremmande ockupationen af Rom och legationerna upphöra. Presidenten skall hafva tillagt, att han önskar se ett slut på den prekära ställning, hvari påfliga styrelsen för närvarande befinner sig, och se dent inträda i ett normalt tillstånd. Genom regeringens sednaste åtgärd i afse-1 ende på femprocentsräntan har börsen funnit sig lugnad och kursen hållit sig fast. Denl 26 Mars noterades enligt depesch från Paris: femprocents100,80; treprocents71,60. BELGIEN. Processen mot Bulletin Frangais, är afslutad. Efter halfannan timmas rådplägning har juryn besvarat alla de 30 för densamma framlagda frågor, hvarefter domstolens president förklarade de anklagade, Thomas och dHaussonville, fria från allt tilltal.. — Det försvarstal, som Thomas, f. d. hufvudredaktör af Revue des deux Mondes, höll, framkallade genom sin glänsande vältalighet och skarpa belysning af de politiska förhållandena en oerhörd sensation. Då de anklagade begåfvo sig till sina hem, helsades de af folket med jubelrop. Thomas har begifvit sig till London, der! han ärnar fortsätta utgifvandet af Bulletin frangais. ERE ENGLAND. : I underhusets möte den 22 Mars uppfordrade lord John Russell huset att utan dröjsmål votera anslagen till hären och flottan, för att sätta regeringen i tillfälle att så snart som möjligt upplösa parlamentet; tillika beklagade han att man ämnade förändra systemet för folkundervisningen i Irland; Ricardo frågade, om man hade i sinnet att åter införa de afskaffade navigationslagarne, hvarpå mr Herries svarade att regeringen ansåg det omöjligt. Samma dag föreslog mr Ansley följande motion: Vilja hennes majestäts ministrar använda sin inflytelse hos Wienerkabinettet till att utverka, att-alla österrikiska trupper dragas tillbaka från de italienska stater, hvarest engelska undersåter på sednare tider blifvit misshandlade, eller vilja de i allmänhet söka utverka, att den österrikiska militären utrymmer alla sjelfständiga italienska stater?, — För öfrigt voterade huset, på Russells förslag, penningemedlen till hären och flottan. Önskan att så snart som möjligt se det nya parlamentet församladt, har i öfverhuset och inom pressen framkallat förslag att afkorta tiden för de allmänna valens utskrifvande. Efter ett gammalt bruk sammanträder parlamentet först 40 dagar efter valens utskrifning. Efter unionen med Skottland förlängdes detta uppskof, för de skottska pärernas skull, med 10 dagar. Lord Brougham föreslog nu i öfverhuset att denna tid skulle inskränkas till 35 dagar, då jernbanor och telegrafer på sednare tider så väsentligt lättat kommunikationerna. För den 23 erbjuda parlamentsförhandlingarne ingenting af allmännare intresse. I öfverhuset framställde lord Beaumont några frågor om tillståndet i Argentinska konfederationen. Lord Malmesbury nekade att ingå i detaljerade svaromål, men förklarade att regeringen vore betänkt på att medelst nya handelstraktater göra sig till godo de sista politiska tilldragelserna i dessa länder, och lord Aberdeen uttryckte sin glädje öfver Platastaternas vunna oberoende. I underhuset föreslog mr Frewen att skatten på humla skulle afskaffas, hvilken motion skattkammarkansleren förklarade sig böjd att närmare taga i betraktande, liksom han i allmänhet erkände sig villig att lätta detta slags beskattning, ehuru han hoppades att den värde ledamoten under närvarande omständigheter skulle afstå från sitt yrkande. En interpellation i afseende på flyktingsfrågan afböjdes af hr DIsraeli, med löfte om handlingarnes snara framläggande inför allmänheten. Äfven den 25 om förmiddagen höll underhuset en session, hvari hr Vernon Smith på Russells vägnar yrkade på andra läsningen af billen om St. Albans uteslutande från representationsrätt, hvilken också egde rum, oaktadt en bitter opposition af den beryktade öfverste Sibthorp. Vid ett parlamentsval i grefskapet Cork har frihandelskandidaten Scelly segrat öfver protektionisten Frewen. Drottningen, som under 14 dagars tid uppehållit sig på ön Wight, hade den 20 återvändt till London. Dagen derpå hade grefve Derby audiens hos henne, den första på 14 dagar, hvilket väckt uppmärksamhet, då lord John Russell plägade att under drottningens