Aftonbladet – 31 mars 1852, sida 1

månaderna, och det säger man kan vara. illa för hennes : Detta; lilla .samtal. fördes på ren normandisk -dialekt. g Ja så, godt! mina. herrar,, sade Fleur-deLys skrattande, det är ren normandsk rot väldska.n Derpå öppnade hah depeschen. Sedan han genomögnat de bref den innehöll, upptog han skyndsamt kuvertet som ban kastat till golf vet, och betraktade uppmärkamt det brutna sigillet; sedan flög hans eldblick hän till den blinda gubben och han fixerade honom skarpt en stund med ett uttryck af oro, men den hederliga gubbens lugna utseende tycktes genast. skingra det moln af misstroende, gom en stund förmörkat den unga chefens panna. Han satte sig ned vid bordet. Min gamle hedersman, du lär bli tvungen att bege dig utaf på väg igen ännu i natt. Det är bra mycken ansträngving; men jag skall ställa så till att du ej skall ångra din möda. Du skall på värdsbusct Blommande äppleträdet, .en half mil från P lan, finna en af herr Frottås agenter som är bespara dig den öfriga vägen. Om du älskar kungen så låter du heldre hacka dig i stycken än du låter någon taga den biljett jag ämnar anförtro. dig. : ; Då Fleur-de-Lys utsagt dessa ord skref han skyndsamt några rader. Sedan han sams manvikit brefvet, räckte han det åt gubben öfver bordet. Denne förde fråm sin hand för att taga det, utan att invänta någon vidare uppmaning. .. Åha! du ser, go vän! utropade Fleur-deLys och drog häftigt tillbaka sin arm. sHola! Hit, kungens gossar, förräderi! Arrestera spionen och hans dotter.n Vid Fleur-de-Lys rop, instörtade ett tiotal iaf soldater i rummet; men reden bade offi