Aftonbladet – 29 mars 1852, sida 2

korvetten skulle taga om bord, för att om hano så ville återföra honom till fäderneslandet, vårb i Paraguay, och väntades icke derifrån så snart)n att han-kundesmedföljaskorvettens .; a — jdi NA t3 — Förliden lördag lära några af de perso-Pp! ner, som här i hufvudstaden hållit så kalladelta konventiklar, värit uppkallade till öfverståt-h hållaren och erhållit. förständigande att, vid äfventyr af laga. straff, afstå från dylika sammankomster,. hvilka förut. under en längre tid fått; med myndigheternas begifvande, ega rum. Sedan den -liberala pressen, till försvar för associationsrätten i allmänhet, yrkat frihet äfven för-religiösa. sammankomster, ha. vederbörande börjat se denna sak från en annan synpunkt. Allt hvad association heter är en styggelse för de maktegande, och alla sammankomster och församlingar måste således hemfalla under-polisens : despotism, antingen de hållas för att dansa eller bedja, antingen de ha till. ändamål att uppbygga allmänheten genom vetenskapliga föredrag. eller att.roa den med lindansning. Systemet börjar blifvakonseqvent. Det hotar de enskildas frihet och det tillintetgör den genom sina anordningar. Man fruktar möjligtvis att reformmötena skola uppstå från de döda. Man vill kanske derföre göra sig.beredd att..emottaga och förbjuda dem... Sedan. man ställt alla andra sammankomster till polisens förfoganden, lärer väl icke något undseende visas emot dylika möten. Det är godt och väl om landtbruksmöten sedan kunna få hållas utan att på förhand ha tiggt om nådig tillåtelse. I fullkomlig öfverensstämmelse med här vidrörde principer lärer regeringen i dessa dagar hafva förklarat sig icke finna skäl att bifalla den af 7 skräddaregesäller gjorda ansökning om tillåtelse att få upprätta en för dem gemensam skräddareverkstad. Det var en alltför farlig uppenbarelse af associationsandan, och man har derföre icke ens kunnat tillstädja en skräddare-association. — Uti ett bref från Malmö ha vi emottagit några upplysningar angående dervarande straffoch arbetsfängelse, föranledda af några i Svenska Tidningen emot. gemensamhetsfängelserna, utan undantag; gjorda grofva anmärkningar;. men då det torde vara alldeles öfverflödigt att upptaga dessa. sednare till behand-la ling, och då vi ej härför vilja inlåta oss i någon polemik -med, vår .yrkesbroder, få vi, med anledning af dessa upplysningar, här blott meddela, att nämnde fängelsesde sednare åren undergått sådana förbättringar, att det till och med -ådragit sig. besökande utländningars nppmärksamhet. Såsom ett godt tecken på den anda som nu är rådande vid detta gemen-7 samhetsfängelse omnämner brefskrifvaren det högst märkbara och vackra faktum, att då vid en gudstjenst för fångarne den hertskande nöden i Wermland tillämpningsvis kom-ätt framhållas, kommo nästan alla fångarne: ull. fängelsets. befäl och bådo om tillstånd att få gifva en del af sin enskilda arbetsförtjenst åt de nödlidande, ock: skall: sammanlagda beloppet af dessa bidrag uppgått tillen icke obetydlig summa. Denna händelse synes. verkligen visa, att icke alla gemensamhetsfängelser äro, såsom Svenska Tidningen sagt, universiteter för brottet.; denl. är också särdeles hedrande för administrationen af ifrågavarande fängelse, — Bildningscirkelns sammankomst i gär afton öpp-l: nades. med uppläsandet af en afhandling om Kinne-l( I kulle, dess natur och de om denna höjd gälgse sågör. Derefter, och sedan ätskilliga sänger: blifvit af) ekören utförde, öppnades diskussion: om det-frånd Arbetareföreningen till--cirkeln remitterade, förslag. om ; bildande af s. k. mat-associationer. . Kammarherrent, I Pontin, hvilken fungerade säsom ordförande, gjördel. den rekapitulation af hufvudpunkt det förliden söndag in extenso upplästa försk jarefter den! legentliga diskussionen började. lare, bland hvilka hrr Borg; Sundin; Trägärdh och baron Vege-l. IIsack, yttrade sig dervid, dels tör att ytterligare äda-j lgalägga vigten och nyttan af dylika föreningar för de. I arbetande klasserna, samt afgifva ätskilliga projekter lom sättet för deras administrerande, dels för att! framställa ätskilliga betänkligheter vid möjligheten afl Isakens praktiska utförande här, synnerligast i ansesbendetill-dei stora rafständem och dentidsspillan det skulle förorsaka för.arbetaren att besöka mat-associaÅtionerna för att. der intaga sin måltid. Nägon tve-j I kan om hvad med denna diskussion äsyftades, yppa fl des dock slutligen, och sedän ordföränden påmint der-lom att här ej kunde kömma i fräga att uppgöra näIgra stadgar för de blifvande-associationerna, hvilket -Iblefve hvars och ens ensak sedan ide väl; kommit tilij stånd, uppträdde derföre-kapten Fahnehjelm och proponerade, att, för nägot resultats vinnande, det mätte tillkännagifvas att listor-skulle hällas-tillgängliga för dem -som ville teckna sig. för deltagande i en förening sädan som den ifrågavarande, och hvilka personer derefter kunde sammanträda för att rädslå om sättet för verkställigheten. Detta förslag amenderades af hr Borg sålunda, att teckningen icke skulle; medföråa förpligtelse: till ,deltagande i associationen, utan stå öppen äfven för dem som till en början af intresse för saken endåst ville deltaga uti öfverläggningär i ämnet; och antogs i detta skick säsomcir-) Keels beslut: Följaktligen skulle säväl i gär afton som nästföljände söndag sädana listor tillhandahällas; i cirkelns lokal. Dessa förhandlingar, som med myc: ken skicklighet och takt leddes af hr Pontin, följdes af den talrika församlingen med lifligaste intresse och drogo så längt ut på tiden, att, ett. ytterligare på programmet upptaget föredrag för aftonen mäste inhiberas. I Ro FE To ot oh aha — Af trycket har nyligen utkommit tjugonde delen af WitterhetsHistorieoch Antiqvitets-akademiens Handlingar, innehällände: Inträdestal af grefve H.i Hamilton om Grekernas befästningskönst; Inträdestal af hriJ. E.Bydqvist, om den historiska spräkforskningen; Inträdesord af frih. C..R. IL. Manderström och:hr M. S.yv..Hohenhausen; Om Nöteborgska fre: den och Sveriges gräns mot Ryssland frän 1323 till Tbörjan af 17:de seklet,-af-hr-B.E. Hildebrand; Minnesteckningöfver)h.. exe. grefve. As, Fs Skjöldebrand af-.B. v. Beskow; Förslag till inskrifter och minnespenningar 1842—1850; samt register öfver akademiens -handlingar från. dess första stiftelse. i — Intresset för den Skandinaviska Norden och dess historia tycks i England varaioupphörligt tilltagande. Ofta träffar man i popu