Aftonbladet – 23 mars 1852, sida 2

AU UIIITL GR hans nn VILL AMIGA OMM I allv mänhet föga vet derom eller tänker derpå. Här saknas det nordamerikanska system i allmänna undervisningen, hvarigenom plats är redan vid de lägre skolorna upplåten åt ungdomens förberedelse icke blott, såsom hos oss, för embetsmannalifvet: det civila, presterliga, militära; utan äfven för den industriella verksamheten: vid råämnesproduktion, slöjder, handel, sjöfart. Vi märkte vidare brist bärstädes äfven på anstalter att åt hela allmänheten göra vetenskapernas praktiska tillämpning åskådlig — att sörja för ögats uppfostran (the education of the eye), som engelsmännen uttrycka sig när de tala om sin Polytechnical Institution och sina Lecturers, förevisningar, och som onekligen är den skyndsammast verkande bland alla och utsår sjelfva fröet till nästan all annan kunskap ). Tillgång finnes här deremot på specialskolor — i landthushållning, bergshandtering, skogshushållning, sjöfart, bandel, försvarsväsen — men som hos eleverna förutsätta just de förkunskaper, hvartill i de vanliga undervisningsanstalterna saknas lärotillfälle; äfvensom på några få slöjdskolor. Slutligen har Sverige ett högre läroverk, Kongl. Technologiska Institutet, som i visst hänseende svarar emot Bäjerns Statsvetenskapliga Institut vid universitetet i Minchen, och sjelf är ett slags universitet. Denna statsstiftelse är tillsvidare, och i förväntan på afhjelpandet af de förutaämnda bristerna, så mycket vigtigare att ej förlora ur sigte, som hos den finnes mer att hemta än man vanligen föreställer sig och den i någon mån erbjuder ett provisoriskt vederlag för hvad landet annars saknar i samma väg; nämligen så vidt en sådan saknad kan genom något vederlag minskas. Efter sin reorganisation är Technologiska Institutet, redan blott såsom undervisningsanstalt betraktadt, att jemföras med ett universitet — äfven deri, att det hos de der inträdande eleverna förutsätter studentkunskaper, ådagalagda genom vanlig studentexamen, eller ock genom ingångsexamen af likartad beskaffenhet, och i begge fallen med utmärktare kunskapsprof i hvad som vidare utvecklas under lärokurserna vid institutet. Ännu mera har det karakteren af universitet genom sina vetenskapliga samlingar och det för hvar och en fria tillträdet såsom åhörare af dess föredrag och till rådfrågande af samlingarne. Till de sistnämnda hörer ett Bibliothek, som, efter ett ungefärligt öfverslag, tycks innehålla omkring 10000 särskilda verk; — redan är 1849 trycktes deröfver en katalog, hvilken, jemte namnförteckningen på författarne, innehåller 498 sidor i stor oktav; hvarförutan öfver bibliotheket blifvit upprättadt ett för detsamma eget och särdeles märkvärdigt sakregister, med hvars tillbjelp man kan genast uppsöka alla de sidor i alla dessa verk, der någonting nämnes om ett ämne, hvaröfver man för tillfället önskar upplysning, i Mathematik, Naturfilosofi, Fysik, Kemi, Astronomi, Geografi och dertill börande Resebeskrifningar och Kartor; Geologi, Geografi; Naturhistoria jemte Botanik, Zoologi, Mineralogi, Anthropologi, Dietetik, Medicin och Sundhetspolis ; Historia; Statsvetenskap (allmän och ekonomisk Lagfarenhet, Statistik, Finanser, Polis); Allmän Technologis Technisk Mekanik jemte Byggnadskonst; Technisk Fysik, Metallers loch Mineraliers uppsökning, tillgodogörande och bearbetning; Landtmunnanäringar; Handtverkelrier; Kemiska tillverkningar och Farmaci; Pyrotechnik och Skjutkonst; Varukännedom och Handelskunskap; Skön konst (Estetik, KonsthiIstoria, Teckning, Målning, Modellering, Bildhuglgeri, Etsning, Gravering, Stentryck, Träsnideri, Skönskriyfning; Musik, musikaliska instrumenters tillverkning och behandling); Språlkkunskap; Bibliografi; Encyklopedier, Tidskrifter och Lärda Samfunds Handlingar; va. vo. Institutet äger vidare en utsökt och äfven Iför de nyaste upptäckter redogörande samling I Fysiska Apparater, till försök och bevis öfver naturlagarne för tyngd, kohesion, framhärdigThet, spänstighet, värme, elektricitet, magneltism, ljus, optik, akustik, m. m.; en dylik af I modeller och apparater för lysning, värmning, I smältning, så väl som af tillämpningsmachiner i I mekaniken; och för Mekanikens Elementer måIhända den mest systematiskt ordnade, som finnes någonstädes, de stora techniska muselerna utrikes ej ens undantagna. Institutets Kemiska Laboratorium är icke minldre sorgfälligt utrustadt och ordnadt; och alla Idessa samlingar ökas jemnt med det nya, som lådrager sig kännares uppmärksamhet eller synes förtjena den. Slutligen har Institutet äfven en Mekanisk Verkstad, der eleverna kunna vinna insigt och I färdighet i den praktiska utöfningen af mekanisk I technologi, likasom laboratoriet erbjuder samma tillfälle i afseende på den kemiska technoloIgien. . När Institutet genom sin reorganisation hade lantagit karakteren af Universitet och för inträdet af elever fordrade motsvarande kunIskapsprof, förutspådde mången att det skulle blifva föga anlitadt såsom läroverk, i jemfötlrelse med hvad det hade varit förut. Denna lspådom har likväl alltsedan mötts med förstärkt vederläggning af erfarenheten. Elelvernas antal, som höstterminen 1848 utIgjorde 30, hade vårterminen 1849 uppgått till 41 och höstterminen till 47; följande bösttert min, 1850, var det 56, och vårterminen 1851 I hade det ökats till 66; antalet var sålunda mer än fördubbladt under de.3 åren efter rel organisationen. — Öfver Undervisningen, Lärar; ne, Eleverna och Samlingarne träffas i den offi1 ciella årsberättelse, som Institutet sednast afgifvit, nedanstående upplysningar, hvilka exempelvis kunna tjena till ledning så väl för föräldrar och målsmän, hvilka för sina söner och myndlingar önska anlita Institutet, som för industriidkare i allmänhet, som utan vilkor I stenen 1) Äfven ett barn, som skulle behöfva flera är innan I det på annat sätt kunde begripa orsaken till en äng e machins rörelse, fattar den hastigt och glömmer den icke, om det fär tillfälle att beskäda en i rörelse varande ängmachinsmodell af glas, hvars inre delars vexelverkan är synbar, eller blott en ogenomil skinlig modell. som visar allt detsamma i genom