Aftonbladet – 23 mars 1852, sida 2

och derigenorma föranleda en allmän diskussion, som skulle tvinga kabinettet att öppet22 uttala sig i frihandelsfrågan. Om regeringen ej beqvämer sig att uppgifva protektionen och de alla bemödanden mot frihandeln, skulle hrj?S Villiers genast ingifva en bill, att endast bevilja skatterna för 3 månader, och sålunda förelägga regeringen alternativet att antingente afdanka eller upplösa parlamentet. Det skullelnt bero på parlamentsförhandlingarne om inter-! pellationen skulle ega rum redan den 15:de,l . men troligtvis kommer ämnet att blifva före-bå mål för ännu en öfverläggning, som skulleltu hållas under sistförflutna veckan. til Rykten om franska ministern grefve Walew-st skys hastiga afresa från London låta mycketn olika i franska tidningar, och de engelska bla-d: dens Pariserkorrespondenter försäkra att denlse endast hade sin grund i privatangelägenheter ; b eljest berättade väl underrättade kretsar, attm ministern om lördagen varit hos gref Malmesla bury, och att han befann sig i en så exalte-S rad sinnesstämning, att lorden genast for tillm hans fru och rådde honom att med sin manjv genast fara till Paris för att söka läkarhjelp. be Detta skedde också samma afton. Legations-d sekreteraren mr Serrurier, som är utnämnd. till minister i Kassel, kommer under tiden!!n att besörja beskickningens åligganden. he DIraeli har i Buckingbamshire blifvit om-Jtr vald tiil ledamot i underhuset. Det tal hante höll till sina valmän var till den grad skruf-tö vadt, att oaktadt han många gånger försäkrade8 sig utan omsvep vilja uttrycka sig om mini-X störens politik, ingen menniska deraf blefj klok, huru snart regeringen ämnade försöka att återigen få spanmälstullen införd. Bö Efter 14 dagars ferier sammanträdde parlaf mentet den 12 om aftonen. I öfverhuset presiderade lord St. Leonards för första gången. och tillkännagaf att han skulle adoptera de af föregående ministerer föreslagna reformerna ij rättegångsväsendet, hvaröfver lord Brougham förklarade sin stora tillfredsställelse. j I underhuset intogo de nyvalda ministrarne 5 Pakington, Herries och Stanley m. fl. sina platser. Hr Milnes tillkännagaf, att han den 23 skulle interpellera regeringen i afseende på korrespondensen med Österrike om de i England vistande flyktingarne. Amiralitetssekreteraren mr Stafford gaf underrättelse om den2 nya expeditionen till sir John Franklins uppsökande. Lord John Russell förklarade, att han i sin närvarande ställning ej längre kunde bedrifva den af honom såsom minister framlagda valreformbillen, men att han förbenöll! sig att sednare framlägga förslag i ämnet. P Hume ogillade att billen blifvit återtagen.i5 Duncombe sade, -att-reformen ej kunde stå t stilla fastän. lorden afträdt från ministåren, och att det fastmer vore hans skyldighet att Ö genomföra den. Berkeley sade deremot, att 5 lorden handlat rätt, då ingen menniska i lan-Y det vore tillfredsslälld med detta förslag. Den!? andra läsningen uppsköts derföre på tre må-, nader, äfvenså läsningen af skottska och ir3 landska billerna. Walpole (statssekreteraren för inrikesministeren) fordrade andra läsningen af billen om St. Albans uteslutande från p tepresentationsrätt, hvilket af huset atögtut r PR AMN AN ÖÅ ee RN YA 5 Ma Le Det synes deraf, att det nya kabinettet bemödar sig att ej stöta sig med reformpartiet. Statssekreteraren för Irland, lord Naas, har 4 ansett det rådligast att afsäga sig kandidaturen g för Kildane, då han mer och mer blef öfverk tygad om ett förestående nederlag. Hans th motståndare, Logen, väntar att bli vald utan hk opposition. Detta blir ett svårt slag för red geringen, som genom detta val förlorade en v af sina skickligaste medlemmar. Möjligen kan det ännu lyckas att få lord Naas vald för någon rotten boroughn. kt Från Goda Hoppsudden hafva nu inlupit C ganska gynnsamma underrättelser. De gås till den 3 Februari. Två höfdingar Booko ! och Mapassa hafva underkastat sig, och dessa ville äfven åtaga sig att förmå hufvudhöfs Idingen Kreli till undergifvenhet. En Kaptidh ning uttrycker hoppet om krigets snara slut, t och berättar att det råder den största säkerhet på gränsen, men att de hvita och färgaA de i vestra distrikterna ännu äro uppskrämda. 5 Denärmare underrättelserna äro ej af allmännare a intresse. Engelsmännens förluster hafva dock I varit obetydliga. IC Vid den nya lordlöjtnantens intåg i Dublin 5 hafva några studenter tillställt oroligheter der5 igenom att de uppsatte en orangist-fana på!. wniversitetshuset och med knölpåkar öfverföllo polisen då de ville nedtaga den. Ett antal; af orostiftarne blefvo häktade och bestraffade. SPANIEN. i I En mängd afsättningar såväl inom armöen ;Isom inom alla grenar af förvaltningen höra : Ihär till ordningen för dagen och visa att reIgeringen ingalunda anser sin ställning be-1 tryggad. ; ; yes TYSKLAND. J I Eisenach skall under Pingstveckan hållas en församling af representanter från alla evan-i -Igeliskt-tyska s. k. landskyrkor, för att öfveri lägga om återställandet af större enhet på det -Jevangelisktkyrkliga området. Hvarje lands-: kyrka skall sända två ombud, en prestman rloch en lekman. , Preussen. Följande punkter skola blifva före. a för öfverläggning vid tullkongressen i. Berlin: 1) Förändring i statuterna i föjld af Sep-! iltembertraktaten mellan Preussen och HannoIver, äfvensom Oldenburg tillträde; ; 2) Åstadkommandet af bindande beslut för: tullföreningens medlemmar; 3) Bestämmelser om inoch utförsel af span.Imål i dyra tider; å . 4) Bildandet af tullföreningskonsulater. Derjemte har preussiska sändebudet i Wien -lerhållit befallning att underrätta österrikiska ;regeringen om saken, samt förklara, att den förestående tullkongressen i Berlin icke åsyftar att förhindra en framtida tillsiutning till; ,Idet österrikiska tullområdet. tj Krigsministern har i sitt budgetsförslag för tår 1832 till underhåll af armåen (130.000 man! och 26,000 hästar) begärt öfver 283 mill.l -)Thaler. 2 gr ch dr.