En ASO EON SINE FE TP STOCKAOLM, den 23 Mars. Vi hafva på den sednare tiden för be handlingen af åtskilliga politiska och ekono miska frågor; haft föga utrymme åt litterär: ämnen. Sranningen att säga, har också sedar början af detta år en sådan dödsstillhet råd inom vår litteratur. att nästan ingenting före kommit af den betydenhet, att det förtjena en allmännare uppmärksamhet. ; Orsaken till denna stiltje, som en stor de af året råder inom vårt litterära lif och son sedermera vid en tidpunkt afbrytes genom el verklig störtejö af till största delen underhal: tigt och värdelöst kram — ett förhållande som vis st ingenstädes uti en så stor dispro portior , eger rum — ligger utan tvifvel i vå bufvrydstads egendomliga skapilynne, dess bris på ett koncentreradt intellektusellt. lif. De större vetenskapliga och litterära förmå gorna, af hvilka vårt lilla land naturligtvi icke -kah räkna ett så stort antal, äro nu til största delen alltför mycket aflägsnade frä! medelpunkten för det nationella och samhäl: leliga lifvet, de sakna eggelse till produktion, de blifva ofta fremmande för nationen, blifva misskända och misskänna sjelfva ofta sitt folk och sin tid. Å andra sidan stå hufvudstadens många förlöggare i ett icke ringa beroende af den ton och anda, som råder omkri ag dem. Rikare intellektuella krafter stå dem icke till buds, och man må hysa än så stors begrepp om den moraliska ansvarigheten a! förläggarskapet, så kan man dock icke med någon billighet begära, att förläggarne i allmänhet skola ega vilja och förmåga att aj rent intresse för litteraturens utveckling i en ädel och nationell anda gå åstad och med omak uppsöka talenterna, samt om de sjelfva skulle ega urskillning nog att bedöma hvar den verkliga och eminepta förmågan finnes, anstränga sig för att bana en väg för dess litterära verksamhet. Största delen af våra förläggare rikta också sina spekulationer förnämligast åt det håll, der de kunna vänta den hastigaste afsättning på sina artiklar; varorna för den litterära julmarknaden äro derföre det som företrädesvis tager deras förlagsverksamhet i anspråk, och om dessa varors halt och inre beskaffenhet blir sällan någon fråga. Vi behöfva här icke nämna att flera hedrande undantag förefinnas, Äfven i detta afseende skulle ett universitet i hufvudstaden vara af stort inflytande. Förläggarne skulle ega rik tillgång på litterära krafter och dessa krafter skulle lifligt manas ill verksamhet. Tillsen början skulle en vetenskaplig och litterär journalistik kunna utveckla sig i vårt land, som blefve af mäktigt inflytande på hela allmänbildningen och icke stannade vid enstaka och temporära försök. Vi se t. ex. hvad vårt grannrike Danmark, ehuru långt mindre än vårt land, kunnat åstadkomma genom liflig samverkan af folkets högsta intellektuella krafter, och den prägel at renhet ,och idealitet, som dess litteratur i allmänhet kunnat bevara derigenom att intelligensens målsmän icke isolerats från lifvet, utan under inbördes vexelverkan med hvarandra med nit och flit tagit både den litterära produktionen och den litterära kritiken om händer, i Man kan icke förbise det inflytande, som ton, anda, skick och seder uti hufvudstaden i många bänseenden utöfva på det öf-j riga landet. Finner man här inom fleral samhällsklasser en mängd, som bär den yttre skylten af civilisation, men ådagalägger mycken råhet, mycket öfvermod, mycket förakt för sedlig och intellektuell bildning, sål nverkar detta i icke så ringa mån som man kanske tror, på motsvarande klasser i landsorten. Vi vilja visst icke säga, att ett universitet i hufvudstaden skulle kunna verka en. adikal reform i de många vidriga och bedröfiga förhållanden, som hufvudstadens sociala if företer; men vi tro likväl, att det skulle itöfva ett mäktigt inflytande icke endast påj! len allmänna andan här, utan äfven medelli vart på alla samhällsklassers, äfven de lägstas, ntellektuella odling, på deras aktning för ve. ande och insigter, på deras sträfvande tilll. konomiskt oberoende, på deras sedliga håll-; ling. I en småstad ständigt i fara att för-: junka i sömnaktighet, skulle ett universi-Jr N q et i Stockholm blifva det kraftigaste med-ls et mot kälkborgerlighet i alla riktningar och örhållanden, den må uppenbara sig vid råds-lI vordet och i embetsmannaslentrianen eller i