Aftonbladet – 17 mars 1852, sida 3

I presidentsplatsen i senaten... Morny, underrättad härom, skall. genast hafva dragit sig tillbaka, så mycket heldre, säges: det, som Jhan aldrig eftersträfvat .den plats presidenten Jenträget velat påtruga honom. — För närvaIrande sades valet väga mellan hyr ChasseloupILaubat och Billault, hvilken sednare troddes blifva den sannskyldige, emedan ban Järer hafva L. Napoleons personliga sympatier. Ett af polisrministern kontrasigneradt dekret lemmar åtskilliga föreskrifter om ett skyndsamt verkställande af de beslut, som fattas af de för undersökningen med Decemberiusurgenterna förordnade: särskilda kommisI sioner. Af en förteckning i sBulletin des lois, finIner man, att sedan sist!l. December icke minIdre än 651 hederslegionskors : blifvit ttdelade inom franska armåen. I sammaiihang med de nyligen beslutade förändringarne i franska bankens rörelse, disIkonträntans nedsättande m. m., har äfven fastställts, att bankens veckorapporter komma att upphöra, och i stället endast qvartalsoch halfärsberättelser afgifvas, hvilket stadgande väckt mycket missnöje. Dekretet om domares afskedande sedan de uppnått en viss ålder drabbar för närvarandel 2 råd vid kassationsdomstolen, som äro öfver 75 år, 80 presidenter och råd vid appellationsdomstolarne, samt 75 presidenter och råd vidl domstolarne af första instansen, hvilka alla äro öfver 70 år; eller inalles 157 personer. Dekretet förbehållerdöck presidenten rätt att. på sina poster bibebålla dem, som han ej villli afskeda. : ;Utan tvifvel ligger häri ett ganska li godt band på domaren, att under sin föregående. tjenstetid förhålla sig beskedligts och göra sig-statsehefen förbunden. En mängd tidningar se genom den nya presslagen sin existens hotad, och man finner oupphörligt uppgifter på tidningar, än här än der i provinserna, som redan måst upphöra, Äfven åtskilliga regeringsorganer i Paris, hvilka ej erhållit allt det understöd de påräknat, lära se sig nödsakade att afträda från den publicistiska arenan. : Journal des Debats, har. en artikel om den schweiziska frågan, som väckt mycket uppseende. Tidningen förklarar med mycken moderation, men bestämdt, att.de i Schweiz sig uppehållande politiska flyktingarne för närvarande ej på något vis hotaatt störa lugnet i Frankrike, och att, om en intervention företoges, flyktingsfrågan endast skulle vara en förevändning, som skulle roaskera det egentliga syftemålet, att tvinga Schweiz att föröändra. sin konstitution. Journal des Debats bestrider dock hvarje regering rättigheten att i något afseende blanda sig i edsförbundets inre angelägenheter. Den bekanta författarinnan Sophie Gay, E mil. Girardins svärmoder, har aflidit i Paris Vid hennes likbegängelse, som biviatades af Frankrikes förnämsta vetenskapsmän och skriftställare, hade dessa lemnat en plats ledig för den celebre publicisten, hvilken, som bekant är, för närvarande befinner sig i landsflykt. F ENGLAND. Å Återupprättandet af ,Anti-cornlaw-lvaguer tycks ge Derby-tiniståren allvarsamma bekymmer, och det är utan tvifvel af denna anledning som dess medlemmar nedstämma sitt språk och låta förstå att regeringen hvarken motsätter: sig parlamentsreformen 1 allmänhet, ehuru russellska förslaget anses böra förkastas, eller lägga synnerlig vigt på. att under innevarande. session få spanmålstullen återinförd. Öfvertygelsen: om frihandelsprin cipens riktighet är så stark, att äfven den försigtiga Times, som i viss mening anser Manchester-ligans återupplifvande såsom förhastad, erkänner att landets lycka under fribandelns herravälde varit så stor och så ögonskenlig, att det vore en fallkomlig galenskap att vilja uppoffra en grundsats, som rmedfört så stora välsignelser. Times uppgifver enligt officiella källor den ofantliga stegring i brödkonsumtionen, som egt rum sedan spanmålslagarnes afskaffande. Skillnaden i spanmålskonsumtion mellån 1845, året nyss före reformen, och 1851, utgör ej mindre ån 4,213,730 qvarters,. eller nära 8 millioner tunnor. ;Frihandelns sak emot: protektionenr, säger bemälde tidning; är densamma .som jernvägarne mot postvagnarne, penny-posten mot de höga breftaxornä, gaslysningen mot oljelamporna, ärgkraften mot handarbetet, öfverflödet mot hungern; framsteget mot stillaståendet, ljuset mot mörkret. Den är en sak, som aldrig kan förloras, .hvarken genom förräderi, våld eller intrig; den kan endast förstörås genom apati och sorglöshet, genom denna likgiltighet som ofta uppstår af den långvariga besittningen a något godt, hvars hela omfång man först mser sedan man förlorat det.n De ministerielle hade utspridt ett rykte, att Lord J: Bussell skulle hafva förmått Sir Ch Villeers, hvilken hade för afsigt att för Unders huset framlägga en motion mot spanmålstu 6 lens återinförande och till fördel för fribandeln, att afstå från detta beslut. Det hår likväl endast varit fråga om att öfverlåta åt Lord John sjelf, såsom oppositionens naturliga chef, omsorgen att inlemna-en sådan. bill; som skulle ätta huset i tillfälle ätt äfgöra ett-kabinetts öde, som, enligt hvad man vill påstå, redan chikaneras af sina egna vänner, .Den-stolte markisen-af Londonderry kan ej förlåta gref Derby, att hafva nämnt en yngre än han, Lord Hardinge, till stormästare af artilleriet. Förgäfres har premierministern erbjudit såsom ersättning hofplatser för Lord Londonderrys son och måg; alla anbud hafva blifvit afvisade. : Den 3 Mears begrafdes skalden Thomas Moore, på kyrkogården vid Bromham, en liten by mellan Devizes och Chippenham; breådvid två af sina förut bortgångna barn. Blott ett litet sorgfölje hade infunnit sig, bestående af den aflidnes närmaste vänner. Af hans politiska trosförvandter; hvilka han under sing ärorika dagar af alla krafter understödt med sin varma och skarpa penna, hade ingen enda tid och begär att öfvervara hkbegängelsen. 2 SPANIEN, rv Na in fd al kl er FR AA IT a Ro ra te Fa Av AO: et