Aftonbladet – 17 mars 1852, sida 2

För 2:ne försälda uthusbyggna . der och trygkta riksdagshandlingavadim. so sc ev oc 737. 45. S:ma Rdr 4,700,966. 4,319,910. — 9,020,877. Utgifter. s Aren 1849. 1850. Årliga ränteanslagen till H.M. Konungen samt anslagen till statsbehofvens fyllande, äfvensom andra med ordinarie statsregleringen gemenskap egande utbetalningar. . . 1,327,804. 1,518,530. Extra statsregleringen vid 1840 och 1841 ärens riksdag tillhörande anslagssummor, med undantag af anslagen till folkundervisningen -. . . 172,532. — 79,133. Vid 1844 och 1845 ärs riksdag, utan äterbetalningsskyldighet , beviljade tillfälliga statsutgifter. . . . . . Vid 1847 och 1848 ärens riksdag beviljade dylika utgifter —580,729. 1,150,547. Utaf anslagen till folkundervisningens befrämjande. . . 29,358. 39,899. Lyftade kreditiv-summor och undsättningsmedel . . . 396,160. 386,770. För vissa bestämda föremäl beviljade läneunderstöd och emot äterbetalnings-skyldigkh het meddelade förskott m. m. 182,186. 116,356. Kapital-afbetalningar och räntor ä Riksgäldskontorets skulder, utom den för Strömsholms kanals ombyggnad afsatta fond . . . . . . 364,196. 1,181,805. Tills vidare förräntade medel 923,821. 388,405. 33,243. 10,306. Kostnader för riksdagen och statsrevisioner samt aflöning och expenser för justitieombudsmannen och hans expedition. oo. os s so . — 35,290. — 40,872. Förvaltningsoch uppbördskostnader samt pensioner m.m. 56,394. — 59,871. Restitutioner . . . . 1,710. 156. S:a rdr 4,103,426. 4,972,655. .9,976,081. Vid jemförandet af hvartdera ärets inkomster och utgifter sins emellan visar sig, att inkomsterna un. der år 1849 öfverstego utgifterna under samma är med mc so se s es es L rår 597,540. Hvaremot 1850 års inkomster understego de då bestridda utgifterna med . . . 652,744. Till följd häraf hade riksgäldskontorets i rikets ständers bank vid 1849 ärs börjat innestäende kontanta behållning . . . . 322,126. Vid samma ärs slut ökats till . . . . . 919,667. Men deremot, under loppet af sistl. år, äterigen minskats till . . . . . . . 2286,022: hvilket sistoämnde belopp denna behällning vid 1851 ärs början utgjorde. Allmänna bevillningen för 1846, hvilken till riksgäldskontoret levererats ären 1847 och 1848, utgjorde 1,820,999 rdr eller 90,999 rdr utöfver det i 1845 ärs bevillningsförordning förslagsvis beräknade belopp. Allmänna bevillningen för 1847 har utgjort 1,844,349 rår eller 114,349 rdr utöfver beräkningen. Allmänna bevillningen för 1848 bar influtit med 1,897,358, eller 167,358 rdr utöfver beräkningen. För är 1849 har allmänna bevillningen utgjort 1,968,842 rdr eller 11S,842 rdr utöfver hvad som vid bestämmandet af 1848 års bevillningsförordning blifvit kalkyleradt. Riksgäldskontorets förvaltningskostnader med pensioner utgjorde 1849 68,653 rår, och 1850 66,896 rdr. De för sednaste riksdag af riksgäldskontoret gjorda utbetalningar och bestridda kostnader hade intill November mänads slut 1851 utgätt till ett belopp af 211,927 rår. Sedan på sätt statsutskottet, i sitt sednaste riksdag under N:o 61 afgifna utl., upplyst derom, att en bland de advokater, som utfört rättegängen angående hufvudförbindelserna för de fordna svenska statslånen i Holland, fätt sig uppdraget att jemväl gå i författning om äterfordrandet af de förbindelser och garantier med flera handlingar, som blifvit utfärdade, men ännu icke äterbekommits, rörande de, genom handelshuset Jean Mäårtin Smets enka i Antwerpen, för svenska statsverkets räkning upptagna lån, eller de så kallade Brabantska lånen; så lärer rättegång jemväl i afseende på sistnämnde förbindelsers och handlingars återbekommande vara anställd; men nägon närmare underrättelse angående hvad som härvid för öfrigt blifvit tillgjorår bafva revisorerne icke erhällit. Beträffande den i 1847 och 1849 ärs revisionsberättelser omförmälda rättegången rörande det fordringsansp äk, ätskillige personer, i wppgifven egenskap af arfvingar efter framlidne rådsförvandten i Stralsund, hauptmanven Niclas Bauman, emot Kongl. Maj:t och kronan väckt och allt hittills fullföljt, hafva revisorerne inhemtat, hurusom kongl. Svea hofrätt, genom sin i detta mäl, under den 8 April innevarande är, meddelade dom, förklarat: att ehuru, i fräga om tillvaron af nyssberörde fordran, genom de, till stöd för fordringsanspräket, förebragta handlingar och andra bevis, ådagalagdt vore att Kongl. Maj:t och kronan, enligt kongl. liqvidationskommissionens, den 13 Juli 1632, upprättade räkning, då hos rådsförvandten Bauman häftat i skuld för det i samma räkning upptagna belopp 33,900 rdr, hvilken skuld kronan icke lagligen siyrkt sig sedermera hafva till Bauman i lifstiden, eller, efter Baumans död, till hans rättsinnehafvare betalt; dock som all upplysning saknades, huruvida ifrågavarande fordringsanspråk, till hela sitt belopp eller till större eller mindre del, tillhörde de Baumans afkomlingar, hvilka i denna sak uppträdt, eler en eller flera bland dem, och, i sådant fall, huru stor del i samma anspråk nägondera tillkomme; sä öch enär fråga nu icke vore om rättigheten att efter Bauman taga arf eller att, på grund af sädan arfsrätt, lyfta någon tillgäng, som bevisats hafva efter hans död samt allt framgent lemnats oskiftad och icke kommit i andra händer, hvadan de i 15 kap. Ärfdabalken meddelade och af Stockholms stads kämnersoch rädstufvurätter äberopade stadganden i förevarande fall icke voro tilllämpliga, samt kronans vederparter icke styrkt sig vara innehdfvare af meranämnde fordringsanspräk, pröfvade kongl. hofrätten rättvist att, med upphäfvande af underrätternas domar, förklara den emot kronan i saken förda talan icke kunna bifallas. Uti den af kongl. hofrätten sålunda meddelade dom hafva, säväl ä kronans som å dess vederparters vägnär, ändring blifvit sökt hos Kongl, Maj:ts Högsta domstol, på hvars slutliga pröfning och afgörande detta mäl således för närvarande beror, Brister och besparingar å förslagsanslagen samt Öfverskott å statsinkomsterna. Enligt den, efter afslutandet af 1847 års rikshufvudbok, i Oktober mänad 1849 riksgäldskontoret tillställda liqvid, angäende statsverkets öfverskott samt bristerna och besparingarne ä förslagsanslagen för förstnämnde är, uppgingo ifrågavarande brister till ett belopp af . I so. . rår 736,610. Hvilket öfversteg besparingarne å samma anSlag oc so ss so Rv 2 v 35,606, med ee ss s sm s es e a 701,004, Jemlikt samma liqvid utgjorde öfverskotten ä 1847 års statsinkomster . . . . . 800,132. eller, efter afdrag af derå anordnade utgifter . so os so so so s so a 28,093. kertoppen mot slutet af hamnen. Derifrån