Aftonbladet – 16 mars 1852, sida 2

Rörande de sjukes olika vilkor erfar man, att 49 nade betalt afgiften för enskildt rum efter 24 sk. bko om dagen, 1,035 hade varit betalande i allmänt rum efter 8 sk., 172 hade varit enligt ackord intagne, 1, 354 hade varit å frinummer värdade, och 227 hade rarit från Stockholms län. Det nämnda antalet af le ä frinummer vårdade under är 1851 öfverstiger let under 1850 med 151, hvaraf synes att lasirettet under. äret betydligt utvidgat sin välgörenhet emot len fattiga befolkningen. Vidden af denna välgörenet kan i någon mån bedömas deraf, att underhällslagarnes antal för de ä frinummer vårdade, som såedes varit fria från all afgift, utgjort icke mindre in 48,045, säledes mer än hälften af hela antalet för samtelige. värdade under äret. Bland de sjuke frän Stockhelms län har dödligheten varit störst, sä att land dem hvar 6:e aflidit, under det bland dem som olifvit värdade i, enskildt rum hvar 8:e, och bland de betalande i allmänt rum, såväl bland de å ackord eller å frinummer intagne, endast hvar 12:e aflidit. Bland de fattige sjuke, som blifvit värdade utan oetalning, hafva 951 varit från Stockholms stad och 103, från landsorterna. Af de förre har medeltalet ör hvarje dag varit 92, d. v. s. att icke mindre än )2 Stockholms fattigvärd mer eller mindre tillhörande sjuke dagligen hela äret om i medeltal å lasarettet erhällit fri värd. Det jemförelsevis största antalet af lessa, eller 141 sjuke fattige, hafva tillhört Adolf Fredriks församling. De sednare, eller de från landsorterna värdade 403 fattige, hafva haft ett antal unlerhällsdagar af 14,300, dä deremot under är 1850 endast 286 sädane värdades under 10,505 underhällslagar. Den betydliga skillnaden förklaras säsom en följd af det stora antal af det hitvandrande arbetsfolket, som under vären 1851 angreps af den dä bland hufvudstadens arbetsklass gängse nervfebern. Af alla 403 hade 167 varit ensamt från: Dalarne och 236 från öfrige landsorter, mest från Wermland, Westersöthland och Smäland. Samtliga utgifterna under året för hela sjukvärden, deruti. inbegripne : tjenstemännens löner, 5,860 rdr, samt betjeningens arfvoden, mathällning, läkemedel, inventarier, beklädnad, eldning och lyshällning, tvätt, begrafningskostnader m. m. uppgå endast till 39,713 rdr bko, hvilken summa understiger den för 1850 med icke mindre än 2,202 rdr, ehuru bäde underhållsdagarnes och de värdade sjukes antal varit större. Fördelas denna utgiftssumma på antalet dagar och värdade, blir kostnaden för hvarje sjuk för dag 20 sk. 4 rst, och kostnaden äter i medeltal för hvarje sjuk inalles endast 13 rdr 47 sk. 11 rst. Är 1850 var denna kostnad 15 rdr 14 sk. 3 rst. Utgifterna , för mathållningen hafva. uppgått till 13,977: 28, utvisande en medelkostoad för hvarje sjuk dagligen af 7 sk. 2 rst. Vi mäste inskränka oss till dessa utdrag ur den oss. föreliggande tryckta redogörelsen, hvilken, ehuru i en sammandragen form, utmärker sig genom en fullständighet och rikhaltighet 1 uppgifter samt en enkelhet och reda i deras framställning, som i flera afseenden gör den till ett mönster af en embetsberättelse, på samma gång som den: tillika genom sitt innehåll utgör det mest glädjande bevis för värdet af den anstalt, hvarom redogörelsen handlär, och af de mäns verksamhet, som hon företrädesvis har att tacka för sin nuvarande blomstring. Man lärer icke utan förundran erfara, att hela beloppet af löner och arfvöden till trenne öfverläkare, tvenne underläkare, en amanuens, ombudsmannen, protokollsföranden, pastorsembetet i Kungsholms. församling, kommissarien med skrifvarebiträde, samt tvenne vaktmästare, enligt stat icke utgör mer än 5,860 rdr vid en anstalt, söm utvecklar en så beskaffad verksamhet.