Article Image
8 16. Att det hägn, som landets religion bör njuta, måtte i I utmärkas genom följande tillägg: såvidt derigenom icke tillskyndas mehn och skada för den rena evangeliska läran, icke störes samvetes lugn C.r Dä alla band på samvetet snarare tjena att tillskapa skrymtare än rätta kristna, då tvånget längt ifrån att skänka öfvertygelse och förbättra bjertat, ofta födt af sig fanatiska sekter och blodiga förföljelser, då ändtligen religionen säkrast försvaras genom sin egen gudomliga kraft, anser utskottet en fri religionsöfning, med iakttagande af de i föreskrifna förbindelser, ej vara vådlig för religionens sanning, ej kunna betagas ett samhälle, der hvarje nyttig, juga och laglydig medlem njuter skydd. På den af en utaf högvördiga prestestindets ledamöter gjorda anmärkning, att 16 S:n alldeles mätte utgä, svarade utskottet, bland annat, att den utgjorde en del af den gamla habeas corpus, som britten så högt värderar. Högloflige ridderskapet och adeln, som icke förkbisäg hvad grundlagen stadgade, förklarade, såsom protokollet utvisar, Konstitutionsutskottets utlätande böra hvila till. nästa riksdag, då det i grundlagsenlig form antogs och godkändes, hvilket inhemtas deraf att ifrågakomne lagbud oförändrade qvarstätt, sädane de den 6 Juni 1809 antogos. Genom det anförda anser jag mig tulleligen hafva ådagalagt lagenligheten af deh tillämpning af grundlagen jag förfäktat; men då denna. fröga är af yttersta vigt icke blott för de tilltalade, utan äfven för hvarje svensk medborgare, fär jag, med föranledande af kong). bofrättens vid första förhöret i saken gifna beslut, förbehälla mig rätt att skrifteligen vidare uftveckla min talan, hvartill jag anhäller om fjorton dagars anständ., RS ö På gifven anledning förklarade: nu Baijur, som i sin ingifna skrift yrkat ansvar efter lag, såsom han uttryckte sig, för hans vederparts oskickliga beteende att öfverfalla Baijurmed otidigheter, att hans berörde påstående riktades endast mot pastor Bernard, Härpå underrättades fröken von Bogen (hon är ej mäktig svenska språket) i korthet om innehållet af angifvarens och advokatfiskalens upplästa skrifter i hvad de rörde henne; och kofrätten utsatte ytterligare förhör i målet til

12 mars 1852, sida 3

Thumbnail