(Ur Tidskrift för Svenska Ingenieurers). Nyligen har i bokhandeln blifvit synlig en liten brociyr innehällande upplysningar öfver den patenteradå methoden att bränna tegel med stenkol utar ugn,hvilken förtjenar största uppmärksamhet at hvar och en för byggnadsyrket sig intresserande person: Stenhusens företräde framför hus af träd är intet tvifvel underkastadt och uppförandet af de förra blir för hvarje är en allt mer af förhållandernasig. påtvingande nödvändighet, då tjenligt byggnadsvirke i allt större trakter af Sverige blir svärt att erhälla till billigt pris: I många landsorter har man derföreredan börjat allmännare uppföra stenhus, oaktadt det hitintills ganska höga priset på det vanliga byggnadsä nnet, teglet. . Orsakerna till teglets dyrhet ligga, som Hvar och :en väl vet, ej i materialierna, utan deri att tillverkningsmethoderna och hufvudsakligen bränningen fordrat ett, ej så ringa förlagskapital, hvarigenom -ocksä följden blifvit en obetydlig konkurrens, som uppehällit varat i ett värde, gifvande öfver 100 procents vinst ättillverkaren. En kostsam transport förökar ytterligare. för de fleste afnämare detta byggnadsämnes pris, och ej underligt dä om man ej kunnat komma sig för med stenhusens allmännare begaghande, ens i skoglösa trakter af landet. Då ett större Hus med prydligare inredning och i allmänhet större elegans skall: uppföras, blir nägra riksdalers bättre pris på 1000:det. tegel en obetydlig procentvinst af Hvad Hela byggnaden kostar. På landetderemot, med dess till större delen högst enkla bygg-nadery är förhällandet alldeles motsatt och teglet blir der ofta hufvudkostnaden för desanima. Detta byggnadsämnes dyrhet mäste följaktligen vara af ett långt I menligare inflytande-i landsorterna än i de större städerna... : Alla vm i tegeltillverkningen, medförande ett lägre pris ä varan och görande det lätt för hvar och en att sjelf, utan. anlitande7af de egentliga tegelfabrikerna, kunna förskaffa sig sitt behof, thåste derföre för Hela; landet Vara en sak at största njtta.oeh förtjena allmän kännedom öch alls män efterföljd. Den tegelbränhingsmethod; hvårå nyligen hr Schultz uttagit patenty och hvarom de: förutnämnde upplysningarnes: bandla, har: enligt värt förmenande dessa fördelar i högsta grad: Vore :denna method en nyhet, skulle det:.vara en.-för stor -djerthet. att nägot positivt omdöme öfver, densamma; . men. såsom den är. den hufvudsakligaste, man kan nästan.sägs uteslutande, i England och. Belgien: sedan en läng följd af.är begagnade, -är dess förträfflighet mer än väl af erfarenheten bekräftad... Den bränningsmetod, som af engelsmännen, det mest praktiska folk i Europa, användes för den. ojemförligast största delen at den enorma. qvantitet tegel landet konsumerar, mäste antagas för tillförlitlig. Så t. ex. tillverkas. det mesta tegel för. Londons behof i Kent, och på intet:af de-af.oss. besökta. tillverkningsställen användes annar bränningsmethod. Samma förhällande är vid des kolossala tegeltillverkningen kring Chester; Stenko120 ärd visserligen i Sverigå betyaligt Ayrara än j England; men dö åtgången. för 1000 sten, af.hos:oss vanliga disensioner, högst kan blifva 2 tunnor; finsnes väl få orter i landet, der ej. den för bränningen erliga vedqvantiteten-blir dyrare. De fördelar författaren af upplysningarnes tilldelar methoden,. och dem vi anse: vara fullt grundade, äro : a).enkelbet, 5) att lemna jemnt och väl brändt tegel, c) att, den erfordrar ringa qvantitet brännmatesial, d) möjlighet att undvara alla slags byggnader; e) obegränsad tillverkning och f) lägt pris ä teglet. Af alla dessa vigtiga fördelar vilja vi endast närare fästa oss vid de tre sitä Opehöftighetan al slags byggnader hvilar pä den förutsättninger SP Körkuligen sker under bar himmel eller po valg ensla skärmar. De flesta farhågor för mene d n vända sig kring möjligheten af lufttorkning i ört klimat, och endast erfarenheten kan härvid gifva ut bestämdt utslag. En sådan: har dock redan vunbits vid en nyligen anlagd tegelfabrik, der lufttorkning visat sig utan svårighet användbar och inges uarka sköl tyckas vara, hvarföre den ej skulle lyckas j:sa väl här som i England, hvars klimat visserligen i om sommaren är torrare än Sveriges, Tiden för täfitorkning är visserligen inskränkt till 3 å 4 månaer, men då bränniögen är alldeles oberoende af ugvar och följaktligen obegränsad, kan man på dessa ,nänader tillverka så stor qvantitet som helst; endast su betsstyrka kan anskaftås. Fördelarne, under litt: 2 och e, anse vi vara de, som för landsorten göra methoden så särdeles fördelaktig, dä hvarje landtbruare, som eger lera och sand, kan med sitt folk unår lediga dagar af sommaren tillverka sitt tegelbehof för ett pris, som mäste blifva särdeles lågt. Mt tillverkning vid tegelfabriker,. anlagda för af salu af varän, mäste blifva högst betydligt billigare ta den nu brukliga, inses lätt, om äfven ej den kaltv DU lysningarnes författare uppställer öfver bespaAR il till fullo torde realiseras, Beanläggningskostnad, bränsle och ytterissare i trans) tidverknin tsen mäste dock blifva stora.7 ; vi slutå denna uppsats meå uppmastti ad, hvarje segelfabrikant att göra sig bekant -m 3 Sgsmethod, hvilken, enligt värt förmenande, often fera eller färre år kommer att uttränga alla andra metoder för bränsing af murtegel. ij Ä be— QvikLiGA LÄKARE I AMERIKA: Då be Lofvet af en vidsträcktare verksamhet för det qvin j 2a könet mer och mer Mer eg sign det. Yr i ra, huru mi vara utan intresse att erfara, A dväkaage same dt i) fylla detsamma. a Fänen erla tro äfven andra dissenterande för i va qvinnor med storl framgång uj trädt mlipger, hafva are isynnerhet der det värit fråga en att tala trästens, varningens eller uppmuntringens ord. Man har äfven hos qvinnan upptäckt en underhar instinkt för läkarekonsten och utom de ofta lyckliga ).uskurer, för hvilka vära fruntimmer 3 landsorten mer sn en gäng förvärfvat sig rykte; har mån i utlandets Aiakoniss-inrättningar inbemtat erfarenhet om qvinvisas stora. användbarhet vid sjuksängen, och nyt to att meddela henne medicinska insigter. I Nord: Amerikas: Förenta Stater har man gått ännu längre (ch mänga fantimmer sysselsätta sig der med. weenskapligt studium: af. medicinen... .1 Philadelphi: jurättades för tre är sedan ett slags medicinsk fakul set för studerande dåmer; som utbilda sig i barnför fossning, ehirurgi och allmän medicin, Kolegiern: besökas der-mycket ordentligt, !och. nägra staderand fruntimmer hafva redan der emottagit doktorsgra den. Ensefidem: har nedsatt. sig säsom Praktise rande läkare i NewsYork, en annan 1 Boston, Äfve! på det sednare-stöliet är man enligt en amerjkanst tidning betänkt på att inrätta ett medicinskt kolle gium för studerande fruntimmer. — DE :ENORLSKA JERNBANORNA 1851. Wnde 20 två sista örenchar nätet af engelska jernbanor ut t sigat sig omkring. 609 engelska mil; och hela ban Bragden utgör niv 6828 mil. -Deremot hafva de en etska fernbanornas inkomster under sistl. äret stigi fen längt mer betydande proportion, nemligen mo 1349 med 82 och mot.1850 -med 14 proeent, Del s.ora exposttioned ensam har efter beräkning föröka nbansbolagens intägter med 700,000-.-Från 184 1 1849 stod inkomstens tillväxt längt under banor und, och Fi ; i i miltal, fock nu först har samma förbäl de Inträdt mellan dessa båda faktorer som yar rä mande 1846, då ungefär hälften af de nu befarne b5 nerna var färdig. Engelska blad gi:va följande öf sersigt öfver tillväxten i inkomster för jernbagsbola gen i Storbritannien -och Irland: 1842: 4,341,781. 1847: — B,975,621. 1843: 4;842,650. 1848: 10,059,00C. 2044. I mir NA ANA 1849: 11,013,890.