Aftonbladet – 11 mars 1852, sida 2

Men sv. han. s .ogsvarade smyghandlaren i det han betydelsefullt lade en hand på chouanens axel: 4 Fleur-de-Lys? ; Utan :tvifvel. Jovackert också! Ni vänder ju då ryggen åt honomi Skulle han, Fleur-de-Lys väljvara vid Kergant?återtog den resande, i det han häftigt drog undan. sin. hand. ) Ja visst, och herr Georg. också, ochi alla våra herrar både den ene och den andre.n Då måste jag. vända om på en annan väg. Man sade mig att ni ockuperade. Pluvigner.s Förstijag så gjorde vi så; men det har ändrats :om nu igen, och det är allt bättre, som det-nu är, invände bonden med ett snusförnuftigt rynkande på sin panna. Jaja, det der får ni väl höra uttas der borta. sOch ni, äro nöjda -:med Fleur-de-Lys, säg at, min gosse ? Vid den heliga jungfrun! svarade bretagnaren i det han lyftade på hatten med okonstJad: hänförelse, om vi äro nöjda med honom! Han är en. engel, sänd ifrån himlen! Ni skall se honom, miniherre: han liknar alldeles Sankt Göran, som står. ofvanom högaltaret i vår församlings: kyrka. Min Gud, hvad han är ståtlig och. tapper! Kulorna från de blå förmå icke såra: honom, Han plockar dem med han: den liksom vore: de bara : rosor. Han har också en stor. svart bäst, hvilken äter krut alldeles som andra hästar äta hafre. När de blå se honom komma hvitklädd på sin svarta häst, börja de genast skrika: Se der kommer djefvulen sjelfl ty det lär vara så de.blå pläga kalla den gode. Guden. Och sen skulle oi se huru de springa; det var väl en femtio stycken. som rusade: här förbi i går morse, och jag kan till och; med förtro ers, sade bonlen ytterligare med ett -hemskt leende, matt der : bortnas på : Märie Brech åkern en mil härifrån ligga allt en sju eller åtta stycken och sofvar för alltid; Nådig herrn har troligen känt stekoset då: han for förbi?p Vid denna fråga ryste den resande; en blixt