fgifter från stationen direkte tillsändas vederbörande pensionskassa. 11. Officer ä reserv-staten, som med nädigt tilltånd vistas på utrikes ort, förblifver i oafkortadt ätsjutande af de honom, enligt denna stat, tillkommanle löneförmäner; dock äligger honom att under tiden akttaga hvad i 7 stådgas om vistelseortens uppgifrande samt, derest krig mot fåderneslandet skulle utryta, ofördröjligen sig i riket inställa, hvarvid han, händelse. af-inkallelse till -tjenstgöring, eniigt 2 S, ger beräkna resepenningar och traktamente frän den rt inom de förenade rikena, han vederbörligen annält säsom. sin :sednaste bostad. 12... Officer ä reserv-staten åtnjuter den rätt till pension vid afskedstagandet samt till gratial för enka ch -barn,. som med hans, vid öfverflyttningen till lenna stat, innehafvande lnegrad varit förenad; enot skyldighet att under tiden stadgade pensionsch gratials-afgifter utgöra. Har han rättighet till a eingshjelp sig -förvärfvat, vare dervid bibenällen. 13. Dä officer ä reserv-staten, på sätt i-2:a 4 imförmäles, till tjenstgöring inkallas, inträder han lerunder i fullt ätojutande af alla de förmäner och ättigheter; som, enligt stat och författningar, dess srad tillkomma. 14..; Lönen .uppbäres. qvartalsvis ä den station; ler löntagaren är placerad. Då den ej lyftes af lönagaren; personligen, börs prestbevis, att han lefver, rara -bifogadt fullmakten för ombudet: 2 d ok 4 15. Officer ä reserv-staten eger rätt att efter inachafvande grad bära flottans uniform: och ätnjuta militärisk honnör. Skulle han efter förflyttningen på reserv-staten.benädas med högre värdighet, bibehäller nan dock fortfarande den lön ä reserv-staten, som notsvarar hans vid öfverflyttningen ditinnehafda gräd och lön. 4 1 — I måndagens Thamiska: föreläsning atslutade hr Edlund sina föregående framställningar om. elektricitetens värmeutsecklande förmäga. Han omtalade bland annat att-man nyligen i England pätänkt bezagnändet af elektriskt ljus i sådana grufvor, som öfverflöda på brännbara gaser; och, icke utan väda för explosioner kunna besökas med.vabliga grufbloss eller gruflampör. Davyssjsäkerhetslampa, hvars princip hr E.vförklaradey-hat väl ofta.skyddatemot olyckshändelser. i.dylika bergverks men sännu bättre tror man sig.der kunnas hyttjd; elektrisk belysning; icke blott för detistärkare skenets skull; Utän hufvudsak ligen emedan. den elektriska ljuskällan kan, inom en hermötiskt sluten lykta; helt och hälletafstängasfrän all beröring: med den. explosiva grufluften, derföre att!r nyssnämnda ljuskälla ickesbehöfver tillgång på syre: För att härvid äfven blifva oberoende af föränderligheten hos kolspetsar, när ljusutveckliogen sker emellan sädana, ärnar man utbyta dem mot ett stapelpolerna förenande platinableck, sä afpassadt till sin massa, att det kan hällas hvitglödande af den elektriska strömmen, utan ätt smälta.Hr E. tillade emeltertid att-man ännu -afvaktar slutresultatet af de med denna nya grufbelysning anställda försök. Dä man tör dem; så väl somför andra elektrotherrhiska ändamål, behöfser mäta elektricitetens värmningsförmäga, hafva särskilda: undersökningar öfver den blifsvit företagna. Hr E.-beskref huru Lens i Petersburg hä:vid gätt tillväga, och nämnde äfven de af Young. och Powuillet i samma afsigt gjorda försök, jemte deras resultater: Ett ibland de sistnämnda är upptäckten af värmeutvecklingens förhällande till strömstyrkan och till ledningsträdens tjocklek. Lenz fann ati strömstyrkan står i omvändt förhållande till ledningsträdens längd, i-direkt till dess tjocklek, men värmeutvecklingen i qvadratiskt till strömstyrkan; hvaremot ledningsmotständet vexer medledningsträdens upphett ding, och att denna äter är olika för olika ledningsämnen. . Utgående från dessa rör, behöfver man likväl blott jemföra den tid, som fordras. för. enlika stark upphettning, när olika-ledningsämnen begagnas, för att äfven få ett mätt -på ledningsmotständet hos dessaämnen: Pouillets härtill uttänkta, lika enkla som fintliga sätt, ätt genom sjelfva elektriciteten mäta en hundradels tidssekund, framställdes af hr E. Han anmärkte derefter, att sedan detta tidmätningssätt blifvit ytterligare fullkomnadt, har man kunnat omvända försöken, eller frän tidsätgängen söka intensiteten af värmeutvecklingen, och sälunda konstruerat ett slags värmemätare, eller så kallade-thermoskoper, till utrönande af: ganska-små temperaturförändringar. En dylik apparat; uppfunnen af professor Svanberg i Upsala, sades kubna noggrannt visa temperaturombyten af ända till en sexbundradedels thermometergräd. Den elektriska tidmätniogen Kar vidare föranledt uttänkandet af särskilda på den grundade tidmätare, eller krenoskoper, med hvilkas tillbjelp det blifvit möjligt att uppmäta den obetydliga -tid som åtgär för kroppars fall. från: ett par tums: höjd, och fören afskjuten kulas fart emellan. geväret och skottaflan,. Vi hafva oss särskildt bekant att en serie vigtiga försök i sistöärmnäa hänseende blifvit sistl. år anställda af friherre Fabian Wrede; med tillbjelp af ett kronoskop, som han sjelf uppfunnit. j Hr Edluöd öfvergick härefter till elektricitetens eller rättare elektromaghetismens användande säsom drifkraft för mekaniska ändamäl, Han begynte med en kort historik om de försök man i denna riktning företagit, hvaribland de utförligaste, som hittills blifvit nogare bekanta, anställts äf Jacobi, och beskrefvos af honom7i en-år 1835 utgifven skrift. Jacobi var dä professor i Dorpat, :men kallades sedan till Petersburg, -och--sattes der itillfalle att använda sin upp finning i stort. Han kom likväl. ej längre dermed inatt han med: en-elektromagnetmotor, -begägnad i stället för ängrmachin; kunde :en half mil i timmen framföra en båt med sidobjul, hvilken bar 14 personer. Dertill nyttjades ändå en ganska stor elektrokemisk stapel; men eftekten öfversteg icke en hästkraft: Hr E. nämnde vidare, att man i det öfriga Europa, äfvensom Nordamerika, anställt mängfaldiga försök i samma syftning, men utan större framgång. Helt nyligen säges dock nordamerikånaren Paice hafva konstruerat en: elektromagnetinotor, om tio hästkrafter; men nägra närmare eller tillförlitligare upplysningar härom saknar man hittills i Europa. Jemnförelseberäkningar, anställda af Grove, en -engelsk daturforskare, som utmärkt sig genom vigtiga rön och uppfinningar i elektricitetsläran, hafva likväl ådagalagt, att med denna läras närvarande ständpunkt -är elektricitetskraften mångfaldigt underlägsen -ängkraften, när man afser kostnaden för begge: — en hästkrafts-underhällande i 24 timmar medelst elektricitet kostar omkring 30 rdr bko, eller vid pass 1!, rdri timman; : hvaremot man:för nägra få rdr kan få.en hästkraft, dygnet om, medelst ängmachin. —; Z Sedan hr:Edlund beskritvit principen för Jacobis elektromagnetmptor, anställde han försök med elektromagnetisk rörelsekraft. .-En.magoetoelektrisk apparat; hvars konstruktion hade mycken likhet, i afseende på principen, med en Jacobisk elektromagnetmotor, hade blifvit förbättrad att härtill begagnas; men nägon tillfällig oordning i arravgementet hindrade den att på detta orhvända sätt komma i verksanhet. Deremot lyckades försöket fullkomligt med en liten apparåt af annan konstruktion, till utseendet snarlik nägon modell-af den vanliga Wattska lägtryckningsmachiaen, med den skillnad dock, att en elektromagnet här intog ängeylinderns plats, att ett ankare, som ömsom drogs oeh bortstöttes af elektromagneten, innehade pistoustängens rum, och en polvexlare ventilexceenterns. När denna lilla machin forenades med en elektrokemisk stapel, kom svänghjulet i sädan fart, att dess skänglar försvunno. för ögat och balansens slag hördes tätare än knäppningarne i ett terz-ur. Slutligen visade hr E. äfven elektricitetens kemiska verkan att sönderdela kroppar, och gaf en kort historisk öfversigt af de väsendtligaste upptäckterna i detta bänseende: Ett litet-försök med sönderdelning af vatten i dess begge beståndsdelar, syrgas och vätgas, utgjorde det sista föremålet för dagens föredrag. tm Ka: i bt I pe EET ET KS TER! Kön I Per FR pr. DR I föra nr kok ON KKR FR Et JE RA NER KS fn ht RR et ÄR nr a rr sv MM -— SS FR MAL mm MM VM mr VR VV FR re AN få Jå kt ms UD Le få RN ET NR