Aftonbladet – 10 mars 1852, sida 2

Utterligare om Skoiväsendet i Hufvudstaden. Redaktionen har från den insändare, som för någon tid sedan uti Aftonbladet fästade uppmärksamheten på åtskilliga brister i hufvudstadens offentliga elementarläroverk, emottagit en ny artikel, innehållande ett svar å den replik af rektorn vid Maria skola hr Frykstedt; som infördes i Aftonbladet för den 3 dennes. Då emellertid detta svar till sitt hufvudsakliga innehåll redan synes hafva varit skritvet innan insändaren fatt kännedom om vår egen artikel i ämnet uti lördagsbladet, samt till en del handlar om samma missbruk, hvilket redan af oss blifvit anmärkt och hvilket-insändaren lika med oss ogillar och hoppas snart få afhjelpt, anse vi för närvarande tillräckligt att endast i korthet redogöra för mnehållet af denna nya artikel, och att dervid företrädesvis fästa oss vid insändarens uppgifter om . sådana förhållanden, hvilka vi sjelfve icke-hafva vidrört, men som -äfven i någon mån synas förtjehta af uppmärksamhet. I afseende på hr Frykstedts erinran, under åberopande af uppgifter till skolrevisionen, att lefnadssättet i kufvudstaden och den länga vägen: (ända till V, mik från hemmet till skolan ?)-vore skulden till de offentliga lärotimmarnes förmintiskning, i det att dessa måste blifva färre än hvad skolordningen föreskrifver, så framt .man-ej-på ett skadligt sätt skall hopa läsetimmarne på hvarandra, eller olämpligt fortsätta dem inpå qvällarne, anmärker insändaren, att då gossarne infinna sig i Marie skola kl. !l,8 om morgonen, äro der till 12, äterkomma kl. 3 och qvarblifva till 7, stundom sednare på aftonen, samt vandra hem trots mörker och gatsmuts höstoch vintertid, kanlefnadssättet i hufvudstaden svärligen förebäras säsom hinderligt för de ordinarie skoltimmarnes -begagnande. At samma skäl anser insändaren ock insinuationer om den långa vägen förfalla; äfven om nägra fö gössar skulle ha !, mils väg, och säledes bo utom Horns eller Skans tullar. Beträffande privatundervisning.n erinrar insändaren, i sammanhang härmed, att lärarne i Maris skola börja den s. k. privatläsningen när de ordinarie lärotimmarne slutat, eller kl. 5 e. m,y och att gossarno läsa privatim, nere i klasserna; till kl.-7 (de mindre ditige ofta ännu längre), ooh han frägar, om detta icke är att på ett skadligt sätt hopa läsetimmarne, och olämpligt fortsätta dem iapå-yvällarnet Men hvad ännu värre äro, forifar han, gossarne ha icke en gäng efter privatläsningen blifvit lediga för dagen; de medhinna nemligen ändå icke att under den förberedande privatläsningen lära sig sina hemlexor, atan mäste efter hemkomsten läsa lika. träget som om ingen privatläsning skett, oaktadt da äro :eildeles uttröttade . . p d Det vore i sanning mycket illa, om icke, sedan aya aflöningsstaten blifvit tillämpad, allmänna undervisningstiden skulle kunna så ordnas, att föräldrar och mälsmän ätminstone blifva befriade från de dryga utgifterna för privatläsningen, eler, säsom hr rektor Frykstedt vill förespegla, kostnaden att-bälla särskild informator för skolungdomen., LÅ x Vid-hr Frfkstedts päminnelse om ferierna, hvilka vid hufvudstadens elemontarläroverk sadesvara ber tydligt kortere än vid dylika undervisningsanstalter i landsorterna, hemställer insändaren huruvida det är lämpligt att en del af statens tjenstemän, skolelärarne, endäst tjenstgöra två tredjedelar af året, fastän de, enligt nya löneregleringen, äro lika aflönade med andra med dem jemförliga tjenstemän inom civilständet, hvilka tjenstgöra hela äret. Utan allt tvifvel, säger insändaren; är ungdomens undervisning af fullt lika vigt som. den statsekonomiska administrationen; undervisningen i allmänna skölorna synes öss Yerföre böra fortgå med 2:ne, högst 3:ne veckors afbrott sommartiden, och ett par veckors vid jultiden; och det icke för lärärnes beqvämlighet, utan för bafordrandet af ungdomens helsa. I sådant fall skulle utgifterna för ferigläsningen äfven kunna upphöra.