Aftonbladet – 10 mars 1852, sida 1

KE Vere TALTID VETT SE ANG MT EEE NR Velg åt Ste L. Axelsons vid Handtverkaregatan ä Kungsholmen. j ett frihetens land och det engelska folket en afundsvärd förebild för andra folk i två ting: det ena att individens rättigheter, i egenskap af menniska och medborgare, utan afseende på yttre företräden, midt ibland all den ar stokratiska uppstyltningen ännu hafva sin betydelse samt äro aktade och beskyddade lika Imycket af lagen som af allmänna tänkesättet, med ett ord att en verklig jemnlikhet inför lag der existerar; och det andra, att engelsmännen hittills, oaktadt all den starka påtryckningen af de aristokratiska intressena, haft nog mycken klokhet, att icke genom en mentös släpphändthet i anslagen till det såkallade försvarsverket skapa en makt, som öfverallt der den hinner till en viss styrka som står utom folkets egen kontroll, hotar ätt. krossa den borgerliga friheten ochundertrycka det demokratiska elementet eller sjelfstyrelsens princip; — hvarmed. vi likväl icke derföre vilje hafva sagt, attju ej engelska folket ialla fall har svåra lemningar af missbruk och godtyckligheter att dragas med, hyarom mera här aedanföre. , Hvad betyder då ministerförändringen i England? Hvilka följder kan den medföra, först för det landet specielt och sedan för den allmänna ställningen i Europa, för Frankrike, för Ungern, för Italieh, för Tyskland,för Skandinavien? är således en rättmätig, billig och naturlig fråga, hvaröfver några korta betraktelser säkert skola benäget tillåtas oss. Läsaren torde vid detta tillfälle påminna sig, att en Aftonbladets korrespondent i London med förra posten yttrade den tanken, att den du inträdda konservativa ministeren kommer att blifva ganska kortlifvad, helst den har hela pressen emot sig. Önskligt om så vore; men vi måste för egen del tillstå, att aktgifvåndet på vissa symtomer och. tilldragelser jutider den föregående tiden. ingifva oss. en viss tvekan att instämma med, korrespondenten i detta hänseende; och det är skälen för en sådan förmodan, som vi skola försöka att framlägga, under det vi med stort nöje skulle se om utgången gåfve oss orätt. n Låtom oss för det första erkänna. den afgångne ministern lord John Russels flere förtjenster. Han har — eller rättare parlamenitet har, under hans styrelse och på hans initiativ — vidtagit många .helsosamma och till massans,, till det . allmännas : förmån ledande materiella reformer. Han: har sålunda afskaffat differentialtullarna på kaffe och socker, hvarigenom dessa nödvändighetsartiklar nu fås till billigare. pris än förr; han har nedsatt införseltulleh på trävaror; han har afskaffat tvänne särdeles tryckande direkta skatter, förstertaxan och taxan på tegelsten (läsaren täcktes observera att vi här ej tala om de vida större reformer: i tullagstuituingen, som. tilvägabragtes af sir Robert Pecl, då all införseltull på spanmål, lefvande boskap, fisk, läder, papper, jern och flera vigtiga artiklar totalt borttogs).. Lord John Russel har äfven föranledt navigationslagens upphäfvande, den lag som gaf vissa förmåner åt frakthandeln mellan England och fremmande länder med etigelska framför främmande nationers fartyg och helt och hållet uteslöt de sednare från en stor del -hamnar, samt derigenom fördyrade varutransporterna; en lag hvars upphäfvande prohibitivintresset emellertid under förfärliga verop förklarade skola medföra hela den engelska skeppsfartens undergång, hvilket lyckligtvis. ej inträffat, då navigationsfriheten tvertom haft de: fördelaktigaste verkningar i flere hänseenden. Alla dessa åtgärder hafva tillsammans Baft; den lyckliga påföljden, att sfatsinkomsterna stigit så, att de lemnat ett öfverskott utöfver utgifterna för hvardera af de sednaresåren af mellan 2 och 3 millioner pund sterling. Oaktadt den ökade tillgång på statsmedel som sålunda vunnits, bar den Russelska ministeren icke. varit helt och hållet likgiltig för den allmänna röstens fordringar å en samtidig inskränkning. i statsutgifterna; en omtanka, prisvärd icke blott för den besparing i siffran, som derigenom kan åstadkommmas, utan längt mera. derföre att det åstadkommer den möjligaste förminskning i antalet af statens löntagare, som alltid npaturligt sträfva efter ökad makt, betydelse och inkomster, och fastän de såsom enskilde öfverhufvud tillhöra de mest aktningsvärde och bildade i samhället, likväl såsom klass hafva en aldrig hvilande benägenhet att oupphörligt fordra allt mera i samma mån som de få mera, och att göra sig till samhällets herrar, och om deras lavinartade naturdrift till ett ständigt svällande icke röner motstånd, genom Istätsutgifternas tyngd försätta de klasser, som genom sitt arbete och produktion skola frambringa medlen. för. dessa utgifter, mer och mer i trälens vilkor. a : Den sistnämnda åtgärden, eller statsutgifternas inskränkning, anse vi måhända utgöra en af den Russelska ministerens största förtjenster, särdeles när man jemför densamma med förhållandet öfverallt på kontinenten, der regeringarna oupphörligt ligga efter representationerna med byråktatiens fordringar på ökade anslag; såsom följd hvaraf man å andra sidan, oaktadt jordens stigande od ig. stindiga npplfinningar som underiätta produktiviviu, uch uva handelsförbindelser som göra de flesta förnödenhetsartiklar billigare i priset, uti alla länder, hvarest byråkratien (vi mena här både den civila, militära och presterliga tillsammans) fått öfvertag, ser pauperismen och faitigantalet tilltaga. Ser man likväl närmare tillbaka på hisiorien af alla de här ofvan omnämnda reformerna, så skail man finna att icke en enda deribland förekommer, hvars framdrifvande Igenom den Russelska styrelsen icke dels vatit helt enkelt en verkan af en stark påtrycknine från det egentliga folkelementet eller det