Aftonbladet – 9 mars 1852, sida 2

ej olserverat nägot bergsras, hvilket, om sädantsåmtidigt inträffat, snarare härrört af lufttryckningen eller jordstöten getiom samma explosion, men omöjligt kunnat förorsaka ett här så märkbart svärt dån. Ett sådant bergsras har dock tagits såsom närmaste anledning att förklara det ovanliga dänet. — I danska blad har för närvarande en diskussion börjats om det förestående valet af thronföljarei Danmark. -Af flera författare som uppträdt i ämnet, hår ingen uttalat sig för den kandidat, som redan påstås vara definitivt utsedd af stormakterna, nemligen prins Christian af Glicksburg, som är af tysk börd och genom slägtskapsband alltför nära lierad med de upproriska prinsarne af Glicgsburg och Augustenborg, för att kunna tillvinna sg det danska folkets sympathier.: En -artikelförfattare i sFadrelandet, framställde nyligen såsom särdeles lämpligt valet af en engelsk prins, emedan man derigenom för framtiden med säkerhet kunde påräkna engelska regeringens beskydd och sympathier. Emot denna åsigt uppträder nu en annan författare, emedan Danmark genom ett sådant val icke skulle vara försäkradt om neutralitet vid ett inträffande europeiskt krig. Antingen nu Danmark mottager en thronarfving ur de östliga stormakternas hand eller ur Englands, så har det med detsamma ingått allians med framtiden; i det förra hänseendet måste det följa östern. i det sednare vestern. Författaren anser för det klokaste, det för Danmarks framtid mest betryggande, att för thronföljden vända sin blick till Sveriges och Norges kronprins. Har ar i slutet af sin artikel följande: Hela: Skandinavien mäste önska neutralitet i hän. delse af krig; men blott det förenade Skandinavier kan häfda och göra gällande en neutral ställning De, söm sä bestämdt säga, att en närmare anslut ning till Skandinavien genom arflagen, mäste, efter som de tala så positivt, hafva särdeles noggrann rede på diplomatiens hemligheter. Jag dristar icke för söka bedöma svärigheterna vid ett dylikt val, mer jag tager mig dock friheten protestera mot det ät skilliga gånger framställda yttrandet, att utsigtern: för ett sädant val och en sädan förening gingo för. lorade 1848.: Historien skall en gäng pröfva ocl bedöma, huruvida den Svensk-Norska konungen 184 kunde och borde göra mer för oss, än han gjorde i alla händelser skall jag icke inläta mig på något om döme i detta hänseende. Så mycket vägar jag lik väl pästå, att ingen regering, intet folk gjorde fö; oss, detsamma som Skandinaviens. Endast om mar riktar anspråk af helt annan natur på Sverige-Norge än på anira makter, kan man vara berättigad at skaka på hufvudet ät den omedelbara och medelbars hjelp vi fingo -derifrån. Utan att vilja framställ nägot bestämdt svar på den frågan, hvem Danmarl (konuåg och riksdag), dä allt väl öfverväges, bör ut välja till thronföljare, pästår jag: att valet ännu ä! fritt och att ingen regering, intet folk i kampen tid vär för oss detsamma som Skandinaviens, likson ingen förbindelse kan för framtiden blifva mer väl görande, Englands icke en gäng undantagen.,