Aftonbladet – 8 mars 1852, sida 3

två romanser af A. F. Lindblad och Ricci. —Lt (Insändt.) Om valet af rektor vid läroverket i Calmar. Få Audiatur et altera pars! Uti åtskilliga tidningar har man fätt läsa, hum klandervärd den ätgärden skulle vara att Calmar kon sistorii plurålitet den 18 i sistlidne mänad utsett lek torn i grekiska litteraturen magister Ljunggren til rektor för det förenade läroverket derstädes i ställe för rector scholgx magister Dahm, och :serskildt hafve de kyrkoherdar blifvit tadlade, hvilka säsom adjun igerade ledamöter anses hafva bidragit till detta be slut. För att rätt kunna bedöma denna fråga börs nägra andra omständigheter än de som blifvit rela terade äfven tagas i betraktande. : Det är ovedersägligt att en reform af de gamls !äroverken var at nöden, ty hvad: kunde vara -klan dervärdare än att gossen, som sällan förstär att välja sin framtidsbana, efter att hafva tillbragt flera är uti lärdomsskolan, utgick -derifrån till andra yrken i sak. nad af allmän medborgerlig bildning och med nägrse latinska och grekiska glosor såsom enda behällninger från en måpngärig lärotid? — eller att en lä:d ma gister icke egde grammatikalisk insigt i sitt eget mo. dersmäl än mindre någon kunskap uti. det dagliga lif vets praktiska ämnen ?.— Det är, nödvändigt att den första undervisningstiden användes. till att. inhemta det, .som för. alla bildade menniskor är nödigt -at! känna. Men om denna reformsaf läroverken intöres på ett sådant sätt att den klassiska elementarbildningen helt och hället förjagas ur:sköolan, så är detta en motsatt ytterlighet som äfveti bör motarbetas: Och Sä ringa än det mått af klassisk bildning kän vara som man tilltror kyrkoherdar på landet ega, torde det dock förlåtas dem om de bibehållit så mycken ungdomskärlek till denna bildning att de ogerna se stittets. högsta undervisningsanstalt tagaen. sädan -rigtning att både deras egna söner-och andra ynglingar, som önska inhemta. de gamla klassiska strike, Joke kunna få sin önskan uppfylld vid det offentliga läroverket, som kostar staten sä betydligt, utan nödgas taga permission. derifrän för att genom privat läsning vinna hvad det gamla gymnasium med alla sina brister ändå kunde erbjuda. Insändaren hår ingenting emot föreningen af gymnasium med lärdomsoch apologistskolorna till ett sammanhängande läroverk, utan anser en sädan. förening JLurna. blifva. ganska ända: mälsenlig, .men meningen.dermed kan väl icke vara att. det hela skall blifva endast.-och -allenast en anstalt för vinnande af-medborgerlig bildning, med ute. slutande eller en ytterlig inskränknibg af den lärde elementarundervisbingen, som också vid elementarskolan mäste hafva bäde tillräckligt utrymme och buld omvärdnad, om den skall kunna vinna sitt mål. Att rektor Dahm med den fullkomligt . oberoende ekonomiska ställning hvaåruti. han blifvit försatt, uppoffrar sin.tid och sina krafter. för :skolan,; bör med tacksamhet erkännas; ..men. utan minsta tillämpning på hrirektor: Dahm -framstär den anmärkningen at sig sjelfratt-en stor rikedöm stundom kan ingifva ett öfvermod, som lätt kan förleda en kraftfull man ati framdrifva sina goda men ensidiga äsigter längre är nyttigt är. Säsom stiftare och till en tid ledare af folkskollärareseminarium och säsom mängärig lärare uti apologistklasserna samt genom utgifna läroböcker uti hithörande ämnen har emellertid magister Dahnp inlagt stora, förtjenster:i afseende på den medborgerliga sbildningen:::-Men hbeskyllningen emot:lektor Ljunggren för motstånd emot läroverkets regeneratior i den nyare tidens anda är sä mycket mera obefo gad, som han icke blott uti kännedom af de gamle klassiska spräken är sin medtäflare vida öfverlägser utan äfven i kännedom af de, lefvande spräken,. at de naturhistoriska, och: mathematiska. vetenskaperna m. m. hvadan det lider intet tvifvekatt lektor.Ljunggrep, som i mänga är varit en utmärkt. gymnasii lärare och i flere är dess rektor, medsin mängsidiga bildning och med inhemtad kännedom om den nya elementarskolans läromethod: och om den reform, son egt rum vid andra rikets gymnasier-och ;skolor; skall på det ändamälsenligaste: sätt tillvägabringa förändringen och bemedla öfvergängen, sä att hvarken der ena eller andra bildningslinien konimer att lida. Insändaren är Tikväl af den enskilda tanke ati konsistorium i Calmar utan någon underdänig förfrågan kunnat läta bero vid det. val, som skollärarnt gjort med en enda 1östs pluralitet, till dess en ephorus ankoimmit, som: bäst bör kunna tillämpa kongl. förordn. af den 6 -Juk 1849, så att undervisninger får lif:och fart isbäda-rigtningarne och -kan uppfylls samhällets. kraf på ungdomens bildning. Man bör härvid icke förbise -hurusom högstberörde köngl. förordning föreskrifver-alt slärdoms: och. äpvlogistskoTorna böra med Byrmnasiban Sammaånsläs och nya le: mentarskolans undervisningsmethod införas, så snart pluraliteten af lärare sädant beslutar; men änpu tvi och. ett. halft är derefter är man i-saknad af.enskolordning, som reglerar de häraf uppkomna nyärförhällanden, hvadan en allmän förbistring mäste uppstä, då snart-sagdt vingen vet huru han härvid skall tillvägagå, utan, hvar, och en. följer sin egen mening. :Aflidne:-biskopen :afyKullberg, somvuti. både offentliga och enskildartal förklarade sinstora ;obelätenhetamed den: nya tidens-rigtning, fick likväl på gamla daga uppbärå mänga loford för den beredvillighet hvarmed han gick de yngre lärarnes önskningar till mötes med ett skyndsamt och obetingadt införande af läroverksförändringen i hela sin vidd, .och man må icke förtänka honom att han på sin höga. ålderdom icke mäk tade till ett lefvande helt sammanbinda hvad som så plötsligt blifvit försatt i ett -upplösningstillständ, serdeles då döden hindrade bonom frän att dermed göra försök; En synnerlig lycka är det nu för Calmar alt snart få vänta såsom ephorus. samme man, hvilken säsom -kontrasignant utfärdat-den kongl. förordningen, hvarigenom de gamla läroverken upplöstes, och som aldrabäst bör kunna verkställa dess föreskrifter på ett sådant sätt att läroverket i det. stift han kommer att förestä kan. blifva en föresyn för de: öfriga stiftens undervisningsanstalter. Emellertid va förändringen tillvägabragt, en gemensam rektor skulle väljas ochvalet af ephorus fastställas, Under tiden aflider biskop Kullberg. Konsistorium ingär dä med en or förfrägan till Kongl. Maj:t och erhäller derpå till nådigt svar den 1 -sistl. Oktober att konsistorium skall fullgöra detta ephoralåliggande och dervid iakttaga hvad i näd. eirkulärbrefvet af den 7 December 1843 finnes stadgadt. Detta näd. bref angär endast rektorsembetet vid gymnasierna och föreskrifver att om vid valet af rektor rösterna varit delade, ephorus eger dertill utse den bland lektorerna han anser tjenligast vara. Dermed hänvisades konsistoriam till en föreskrift från en äldre tid rörände rektorsbefadningen vid gymnasierna, hvilken skulle tillämpas på nya förhållanden hvilka uppstätt till följe af en författning 6 är sednare, som föranledt gymnas upplösning. Aft denna hänvisnine ; sin ;