Aftonbladet – 8 mars 1852, sida 3

RR nr Ka ET AV fr er pat oe a Tr TENN It TR FRE 4 till lifvet. BLANDADE ÄMNEN, . PrisFRåGA. Den officiella franska tidningen... kungör . ett. dekret af franska :regeringen, enligt hvilket erbjudes ett pris af 50,000-fransät den person som upptäcker något sätt att billigt använda den Voltaiska stapeln, antingen på manufakturerna säsöm värmekälla eller till belysning, på kemien, mekaniken ellerden praktiska medicinen; Lärde afalla nåtiöner kuana tafia. Kompetitionen skall förblifva öppen i fem är och en korfimitte undersöka kandidaternas uppfinningar. De beundränsvärda upptäckter som man i sednare; tider gjort i. elektriciteten äro ällmänt -bekanta. De hafva bevisat att. elektriciteten kan begagnas, säsom rörelsekraft;: att den ger hetta till. att förflyktiga metaller och frambringar Jljusaf sädamnintensitet; att ögat ej kan fördraga det: Frägan är att vända dessa egenskaper till Dytta: för manufakturerna. Men det är tydligt att. mycken tid och kostnad erfordras till experimenter för lösningen af ett sådant problem; och det uppgifta priset af 50,000 francs skall lifva veterskapsmännens pit. Detärvärdigt en stor regering att taga initiativet. i den andliga odlingen. Dess pligt är att, med fritt fält lemnadt för manufakturerna, gynna dem så mycket som möjligt i den allmänna rörelsen af uppfinningar som angä dem. Så tänkte den snillrike man, som gjort mest för nationens utveckling. Är det ej det afkejsaren utsatta priset af en million, äfven vi hafva att tacka för den Qvianska spinnmaschinen; ebwu uppfinnaren genom kejsardömets störtande af. koalitionen aldrig kom i ätnjutande utaf den af Napeleon utlofvade belöningen. Vi hoppas,, tillägger ofvanbemälte blad, ,att vära premierministrar icke skola hafva nägot att invända-mot detta anslag. Löses ej problemet, blir. summan ej utbetald; om -deremot någon lycklig användning af-det elektriska fluidum upptäckes, hvem kan dä missbilliga utbetalandet af en sådan summa för en så stor tjenst emot menskligheten. — Helsingfors Tidningar meddelar följande redogörelse för ett par i Finland praktiserade uppfinningar och Iofvar att framgent meddelsz, dylika redogörelser : 1: Ramstedtska verkstädens potateskokare. Ära den som ära bör! Vi börja den långa — mätte det bli den länga — raden med den anspräkslösaste och, nyttigaste af alla kokare, potateskokaren. För att säga sanningen, så uppträder vär hederlige kokare under ett lärdt grekiskt namn, som ingen dödlig köksa kan uttalas Den kallar sig nemligen Anhydrohepseterion — ett af dessa namn, om hvilka salig Porthan brukade säga, att man kan släibjäl hundar med dem. Men deraf läta vi oss icke förskräcka. Vi fördristaoss dock att kallä vär kokare med det-beskedliga namn som minsta. barn begriper. Således, potateskokaren är en ny engelsk appfinning at-mr Charles Bray, som inom kort tid gjort en fredlig: revolution i-allå kök i England: Den bestär af en-jerntylinder: (kannformig gryta), med dubbla väggar och stenbotten; öfver denna ew lös med häl försedd dubbelbotten-af jernbleck, som med utvikningar nedät hälles nägon tum höjd öfver stenen, samt öfver-det hela ett lock, äfven af jern. Löpg härtill ett handtag med träfästej och inrättningen är fördig. Vanligen sättes först kokaren tom pä stark eld, tills den blir genomvärmdåd. -Derefter iläggas petäterna, väl torkade, med. eller: utatiskal (det förra är bött. re); atanssalt-sanit, hvad som är höfvuädsaker, wian vätteny på dem lösa öfre botten, hvarefter löcket påsättes.Om tre qvart timme. försökas potäterna på vanligt sätt, Merändels behöfva de dä koka fem minuter till; ty-50-minuter är det vänliga. Hettan kan vara särstark, satt.det yttre jernet glödgås. Derefter är: anrättnihgen färdig, Och dess Smaklighet skall ingen bestrida. Största ock egertliga vinsten af potateskokaren ära potäterna bibehallä iden must och den-fina behagliga doft, som vattnet arnärs Utdrager. Hvar och en sompröfvat smaken af. potates; stekta pä-glödjrkan intyga skilnaden. Kokaret är icke ansatan ewbhakign i smätt, hvatförs Ten äfven vid andra anrättningar kan göra tjedst söm en skidan. De dubbla väggarnas och den ös böttgens bestämmelseär endast att hindra potäternas vidbränning. Uppfinningen praktiseras af Ramstediska verkstaden, om hvars flera förtjenstfalla arbeten denna sednaste tid viieke längesedan bade nijet nämna nägra ord. Att vitsorda arbetets godhet är derföre öfveräödigt. Priset är, för svärigheten att årskaffa den eldfasta stenbottnen, tillsvidare 5 rubel silfver. 2. Löjtnant Pohlmahs. halmhattar. Förre löjtnanten i konpgl. svensk tjeost kr Otto Pohlman samt hans fru äro kända i Finland, den förre genom sina lyckliga lektioner. i skönskrifning, den sednare genom undervisning i broderioch täpisseri-arbeten af utmärkt elegans. Sistlidne höst har hr Pohlman i Helsingfors etablerat en fabriik för halmarbeten och erhållit sju ärs uteslutande privilegium på sin method att tillverka alla slags hattar, flätade af finsk halm. Detta etablissement är. det första och enda i sin sort i Finland och, som vi förmoda, äfven i Sverige och Ryssland. Det ges tvenne skäl att förutspå detsamma en lysande framtid, säframt annars fortsuttningen häller bvad början lofvar: dessa skäl äro materialets utomordentliga billighet och tillgärglighet samt produktens kuranta ätgänrg bäde hör och i Petersburg. Man skulle tro att balmhattarne vore mindre lämpliga för somrar med så omvexlande temperatur som våra, men den starka importen af sädana hattar bevisar motsatsen. Man Har väl sett grofra bälmhattar här flätas som handslöjd, men alla bättre importeras från Tyskland och säljas i bodarnpe för 3, 4; 5 rubel silfver stycket och deröfver. Hr Pohlman lofvar att tillverka dylika Hattar, fullt jemförliga med de utländska, tör hälften eller tredjedelen af samma pris; mans-, fruntimmersoch barnbattar af alla färger och dimensioner, från 50Q, kop. silfver för de