Aftonbladet – 8 mars 1852, sida 2

handen vördnadsfullt ;mot mössan; generaler kallade honom. 3 Duccskall taga med dig femton .-grenadierer,, sade han till honom; för dem-ft på fältet till venster om gården, låt ladda gevären och sedan skall. du invänta den man jag skickar. dig., Sedan drog han den unge, förtviflade adjutanten med sig ut:och förde honom ini ett rum på andra sidan om trappan. Med skäl har det kunnat förundray att icke någon tillräcklig förklaring försiggått emellan domaren och -den anklagade, så att denne sednare kunnat få riktig knnskap om halter och vidden af det brott, hvarför han anklagades; men, å ena sidan, trodde generalen sig i denna punkt ej ega något att underrätta Pelven om; å andra sidan hade Pelven i allt som :tilldrog sig omkring honom sett en naturlig följd af de manövrer, som hade för afsigt att fästa honom vid rojalisterna, hvarigenom han blifvitmisstänkt hos sitt eget parti. Det var mera bevis än gom fordrades på den tiden, för att motivera en dödsdom. Sålunda fullbordades fröken: de Kergants förutsägelse på stenheden och alla de oroande. aningar, som hågkomsterna -af hans olyckliga expedition lemnat i hans sinne, Emedlertid, då Hervå såg sig lemnad ensam med skildtvakten, sökte -bhan -ått-görasig. tillherre. öfver den naturliga skakning,: det kaos af tankar och känslors SOM ett nära förestående slut uppväcker hos hvarje mensklig varelse. Hans blickar -irrade ovilkorligt hän till pendylens visare: någonting liknande en skymt af biblisk uppenbarelse syntes glida förbi hans ansigte och; betägkte det med-ett blekt moln. Sedan den unge mannen några gånger fört chanden öfver pannan, gick han häftigt några steg fram och åter, drog tungt efter andan, med ett slags tillfredsställelse, liksom kände han sig