Aftonbladet – 8 mars 1852, sida 2

nJag åstundar ingen annan: .domareän: ni; general.n Å i -Visserligen, ni kunde aldrig få någon mera stämd till er fördeh Ni har på ett! öväntadt sätt bedragit mig, Pelven,: grymt -kwide jag väl ha mera skäl att säga. Det kan väl hända att det-kan ligga ett:slags storhet uti att kunna spela en dylik rol; men -den hör ej till den sorten, jag: skulle sträfva . efter att kunna utföra. Ganska säkert, min -herrex, forfor han med mildare böjning i rösten; nästan med upprörd stämma; jag: var långt från att ana, det våra förbindelser, gruridade på så mycken ömsesidig aktning och vänskap; skulle åfbrgtas af ett-dylikt: ögonblick ; och det är ej utan en djup: smärta. ., Generalen, oroad genom:de snyftningar den stackars Francis ej hade: styrka: att qväfva, tystnade tvärt.; Han öppnade dörren till yttre rummet och inkallade en af.de derstädesposterade söldaterne: Medborgaren Pelven, sade han till -honom, är er fånge; ni skall: ansvara mig för honom. Löjtnant Francis, gå och vänta mig derinne. ; Den unga löjtnanten kastade en bönfallande blick på sin välgörare; en ny befallande ätbörd svarade honom, och ynglingen drog sig undan i nästgränsande rum med förtvifans skyndsamhet, ;Herr de Pelvemo, återtog generalen, mat har velat föra er i fängelse och derifrån vet ni hvarthän. .. Jag har trott mig veta, att ni alltid helst skulle önska dö som soldat.s Tack, min general ! svaråde Herve. Ni har: en fjerdedels timma på er, min 1erresn l -Hoche vände sig häftigt bort, då har slu at denna mening, och gick ut i yttre rumnet, dit Francis nyss gått. En gammal unlerofficer stod der väntande på ordres, med